Plastkemikalie kopplas till hjärt- och kärlsjukdom

En ny studie kopplar plastkemikalien DEHP till över 356 000 hjärt- och kärlsjukdomsrelaterade dödsfall på ett år. Det är mer än 13 procent av alla hjärtsjukdomsrelaterade dödsfall globalt bland personer i åldern 55–64 år.

DEHP är ett ämne som ofta används för att göra plast mjuk och böjlig, till exempel i förpackningar, kablar, golvmaterial och medicinsk utrustning. När plasten bryts ner eller används kan DEHP läcka ut och tas upp av kroppen via maten, luften eller huden.

Tidigare forskning har visat att DEHP kan påverka kroppens hormonsystem, bidra till oxidativ stress och leda till störningar i ämnesomsättningen. Allt detta ökar risken för sjukdomar som diabetes, åderförkalkning och i slutändan hjärtinfarkt eller stroke.

Plastens dolda hälsokostnad

Studien, som publicerats i den medicinska tidskriften eBioMedicine, bygger på data från 200 länder och har undersökt hur plastkemikalien DEHP påverkar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna använde mätvärden för DEHP-exponering från år 2008 och jämförde dessa med dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar tio år senare, 2018. Resultatet var tydligt: över 356 000 dödsfall i åldersgruppen 55–64 år kunde kopplas till exponering för DEHP. Det motsvarar 13,5 procent av alla hjärtdödsfall globalt i den åldersgruppen.

Nästan 98 procent av dessa dödsfall var relaterade till plast – genom tillverkning, konsumtion eller avfall. Forskarna räknade också ut hur många år av liv som gick förlorade i förtid på grund av detta, så kallade ”years of life lost” (YLL). Totalt handlar det om över 10,4 miljoner förlorade levnadsår.

Stora skillnader i världen – och inom länder

Särskilt utsatta var länder i Sydasien och Mellanöstern, där exponeringen för DEHP var högst. Dessa regioner stod tillsammans för mer än 40 procent av alla DEHP-relaterade dödsfall. Östasien och Stillahavsregionen låg inte långt efter. Afrika, Latinamerika och vissa delar av Nordamerika visade också oroande höga siffror. Länder med stora och åldrande befolkningar drabbades särskilt hårt. Indien hade över 100 000 dödsfall kopplade till DEHP, medan Kina uppvisade över 60 000.

Samtidigt visar studien tydliga ojämlikheter inom regioner. I exempelvis USA och delar av Afrika var skillnaderna mellan de som hade högst och lägst exponering mycket stora. De som befann sig i den högsta exponeringsgruppen hade flera gånger högre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom än de med lägst exponering. Det innebär att vissa grupper i samhället, ofta de mest utsatta, bär en oproportionerligt stor del av hälsorisken.

Läget i Sverige: Reglerat men fortfarande i omlopp

Studien är internationell, men på Naturvårdsverkets hemsida finns information om att användningen av DEHP i Sverige i dag är kraftigt begränsad, men inte helt förbjuden. Ämnet är förbjudet i leksaker, barnavårdsartiklar och vissa kosmetiska produkter inom EU, men får fortfarande förekomma i andra varor – dock under strikt kontroll enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH.

Äldre produkter, eller varor importerade från länder utanför EU där reglerna är svagare, kan fortfarande innehålla DEHP. Eftersom ämnet inte är fast bundet till plasten det ingår i, kan det läcka ut under hela produktens livslängd. Det sprids bland annat via byggavfall, avloppsreningsverk och hushållsavfall.

Ett globalt problem – också en svensk angelägenhet

Forskarna bakom den nya studien i eBioMedicine betonar att resultaten visar på ett akut behov av åtgärder, både globalt och nationellt. Även i länder där användningen av DEHP är strikt reglerad, såsom i Sverige, kan ämnet fortfarande förekomma.

Studien blir därmed ett viktigt underlag i det pågående arbetet med att minska plastens skadeverkningar – inte bara för miljön, utan också för människors hälsa. Den visar tydligt att plastens effekter inte stannar vid skräp i naturen, utan bidrar till allvarliga sjukdomar och för tidig död.