Regeringen godkänner PFAS-dränering vid Vättern – kör över fastighetsägare

2018 stoppade regeringen Löfven försvarsmakten från att inleda dränering av de PFAS-förgiftade dikena vid landningsbanan i Karlsborgs flygflottilj. Skälet var att man inte hållit samråd med de intilliggande grannarna. Nu har försvarets nya ansökan godkänts av regeringen Kristersson – och samma fastighetsägares rätt att överklaga avslås nu med motiveringen att de saknar talerätt.

Den infekterade striden om de lömska kemikalierna som hotar Vätterns vattenkvalité har flera spår. Huvudspåret gäller en mycket omfattande utbyggnad av flygplatsen med tillhörande dränering av det vattensjuka området kring rullbanan, som SMB skildrade i fjol.

Eftersom stora mängder släckskum använts under många år vid flygvapnets brandövningar har grundvattnet kontaminerats av PFAS, inte minst av en av de mest skadliga kemikalierna i gruppen, PFOS. I vissa ”hot-spots” har extrema värden på miljoner nanogram per liter uppmätts, vilket leder till att halterna i Vättern stiger när flygplatsmarken dräneras.

Det nu aktuella ärendet gäller en mindre åtgärd, som SMB berättade om i början av året.

Det handlar om att dränera bankanterna längs rulllbanan inför de större åtgärderna som måste till för att femdubbla flygplatsens kapacitet jämfört med idag.

Eftersom detta stora projekt i sin helhet godkänts av regeringen i fjol våras kan man dra slutsatsen att det begränsade ärendet om en mindre bankantsdränering spelar mindre roll. Fast Aktion Rädda Vätterns (ARV) juridiska ombud Christer Haagman ser det inte så.

”Allvarligt om talerätten hotas”

– Nej, för om det här regeringsbeslutet står sig och blir ett prejudikat, leder det i praktiken till att varken direkt berörda fastighetsägare eller miljöorganisationer har talerätt i militära miljöärenden. Och det vore mycket allvarligt, säger han till SMB.

I regeringens beslut, undertecknat av klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) framhålls att en miljöorganisations talerätt i miljöfrågor enligt den så kallade Århuskonventionen inte omfattar ärenden där landets försvar kan påverkas.

Enligt beslutet har heller inget framkommit som visar att angränsande fastighetsägare berörs ”på ett sådant sätt att de har rätt att överklaga försvarsmaktens beslut.”

ARV framhåller att det är orimligt att lantbrukare med marker som PFAS-förgiftat vatten rinner igenom inte skulle ha talerätt.

Avgörande väntas i Högsta förvaltningsdomstolen

Man kommer nu att lämna in en begäran om inhibition av det senaste beslutet, det vill säga ett krav på att det inte träder i kraft i väntan på den slutlig prövning.

Juridiken om tillståndsprocessen är komplicerad och berör flera olika lagrum. Den stora frågan är både juridiskt och politiskt tillspetsad: har regeringen följt lagen när man den 11 april 2023 lämnade tillstånd till försvarsmaktens stora utbyggnadspaket?

Det lakvatten som dräneras ut i Vättern från flygplatsområdet ska enligt regeringen förvisso renas till 95 procent enligt beslutet. Men det är en prutning mot ett tidigare länsstyrelsebeslut i Västra Götaland som angav siffran 99 procent.

Aktion Rädda Vättern pekar på att 95 procent inte räcker och kräver fullständig kartläggning och sanering av alla PFAS-haltiga massor. Enligt organisationen bryter regeringen mot miljölagstiftningen och EU:s vattendirektiv, som inte tolererar någon alls försämring av vatten, inte ens vid militär övningsverksamhet.

Rädda Vättern har fört det ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen för laglighetsprövning. Efter flera förseningar har datum för muntlig förhandling satts upp i maj.

Ett annat mycket kontroversiellt mål om PFAS, där Uppsala Vatten AB stämt försvarsmakten på en kvarts miljard kronor väntas upp i Mark- och miljööverdomstolen inom kort, ett ärende SMB uppmärksammat tidigare.

SMB har bett miljöministerns pressekreterare Niki Westerberg om ett förtydligande av på vilket sätt man inte skulle vara sakägare, när PFAS-haltigt vatten rinner genom den egna fastigheten. Och fått följande svar:

Regeringen har avvisat överklagandena på formella grunder, snarare än ”godkänt begäran om bankantsdränering”. Regeringen anser att det överklagade beslutet inte angår privatpersonerna på ett sådant sätt att de har rätt att överklaga enligt 16 kapitlet 12:e paragrafen i miljöbalken.