Regeringen kritiseras inför Stockholm+50

Svajig koordinering, dåligt ledarskap och oklarheter kring statsministerns närvaro färgar bilden av Sveriges värdskap inför miljötoppmötet 2-3 juni.

1972 stod Stockholm värd för FN:s allra första miljömöte. Nu är det dags igen. Ett hundratal regeringschefer och miljöministrar från hela världen väntas delta, liksom även FN:s generalsekreterare António Guterres och USA:s klimatsändebud John Kerry.

Det skulle kunna vara ett utmärkt tillfälle för Sverige att driva på för en ambitiös internationell miljöpolitik. Men regeringen får kritik för halvhjärtat engagemang. Från flera håll pratas det nu om att konferensen riskerar att gå förbi obemärkt.

Fram till tisdagsförmiddagen var det ännu oklart om statsminister Magdalena Andersson ens kommer närvara på toppmötet. Nu är det bestämt att ministern öppningstalar. De sena beskeden ”ger inte intryck av att ha hela hjärtat med”, skriver Altingets Johanna Alskog i en analys.

Anders Wijkman, miljödebattör och före detta EU-parlamentariker, menar att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) tappat bollen.

Det är tidernas chans att göra någonting ordentligt. Jag förstår inte, och jag känner sorg. Jag har själv varit aktiv i de här frågorna sedan 1972 när jag var ung riksdagsman och delvis var med på konferensen. Det var något banbrytande. Nu om någonsin hade man behövt blicka tillbaka och utvärdera vad fasen som hänt sedan dess egentligen, säger han till Aktuell Hållbarhet.

En förklaring kan vara höstens regeringsombildning. Socialdemokraterna ärvde Stockholm+50 av Miljöpartiet, vars dåvarande miljö- och klimatminister Isabella Lövin drog igång projektet 2019.

Annika Strandhäll har inte svarat på kritiken, men hennes statssekreterare Anders Grönvall köper inte bilder av dåliga förberedelser.

Regeringens miljöpolitik de senaste månaderna är ännu en black om foten inför Stockholm+50. Med bensinrabatt, tusenlappar till bilägare, minskat bistånd och godkännande av den FN-kritiserade Kallakgruvan framstår Sverige knappast som ett föregångsland i omställningen.

Sedan 1972 har Sverige bara levt upp till en fjärdedel av 87 miljölöften, enligt en granskning av DN.