SMB släpper artikelserie om nerväxt: ”Måste diskutera alternativa lösningar”

Dagens ständiga ekonomiska tillväxt föröder jordens resurser allt snabbare. Och driver på uppvärmningen. Att försöka göra den ”grön” räcker inte, fruktar allt fler forskare.

Kan nerväxt vara svaret på hur en hållbar värld kan byggas? I en omfattande artikelserie publicerar nu SMB en unik genomgång av forskning och debatt om nerväxt och posttillväxt.

Under mer än fem decennier har FN påtalat den allt hårdare exploateringen av världens ändliga tillgångar – skogar, mineraler, fisk, jordbruksmark, olja. Det uppmärksammades för första gången på allvar vid det stora Stockholmsmötet 1972.

Efter klimatforskaren James Hansens vittnesmål 1988 i USA:s kongress lades till kunskapen om vårt ohållbara uttag av världens resurser nu även vetskap om den ödesdigra inverkan vår livsstil har på Jordens klimat.

Nästan samtidigt lanserade FN begreppet hållbar utveckling i den så kallade Brundtlandrapporten. Kort och koncist definierades det så här: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”

Allt fler forskare säger nej till tillväxt

FN:s klimatkonvention antogs därefter vid Riomötet 1992, och 2009 fastslogs resolutionen om hållbar utveckling. Fler möten har hållits och resolutioner och konventioner antagits. Vetskapen finns om rovdriften på vårt enda hem i universum. Men den har inte omsatts i handlingar som för civilisationen i rätt riktning. Tvärtom accelererar uttagen och förbrukningen av de ändliga resurserna, liksom klimatutsläppen.

Är det själva grunden för vårt moderna samhälle – ständig ekonomisk tillväxt – som måste omprövas och förändras? Eller går det att göra den eviga ekonomiska tillväxten grön och därmed klara resurs- och klimatkris?

Allt fler inom vetenskap och forskning svarar ja på den första frågan och nekande på den andra. Men vad ska komma istället?

Det är dessa grundläggande frågeställningar som SMB nu tar sig an i fyra avsnitt. Artiklarna ska ses som en vetenskapligt präglad kunskapssammanställning, med rikligt med hänvisningslänkar till studier och debattinlägg. Det är den första grundliga mediala genomgången av nerväxtbegreppet som gjorts i Sverige.

En artikelserie i fyra delar

De inledande artiklarna avhandlar frågorna om tillväxtens negativa inverkan på naturresurserna och klimatet, och svårigheten att minska ohållbar exploatering och klimatutsläpp även när tillväxten får en grön mantel.

I de båda avslutande delarna beskrivs olika modeller för hur en nerväxtekonomi kan utformas, samt hur nerväxtomställningen skulle kunna finansieras.

Serien har skrivits av SMB:s redaktör Lukas Frisell, som helt nyligen avslutat sina universitetsstudier i samhällsgeografi vid Lunds universitet, med ett särskilt fokus på frågor om posttillväxt.

Så här beskriver han sin syn på nerväxtfrågan och varför den behöver lyftas fram:

– Den ekologiska kollapsen blir alltmer tydlig och intensiv, inte minst varje sommar i Europa. Samtidigt ser vi en politisk tillbakagång i klimat- och miljöfrågor, i Sverige och internationellt. Både bland höger- och vänsterpartier, om än i lite olika grad.

– Vi går just nu mot katastrofala framtidsscenarion. För mig och många andra är det tydligt att dagens strategier som utgår ifrån så kallad grön tillväxt inte ser ut att klara av att transformera ekonomin tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt. Därför måste vi diskutera och utreda alternativa lösningar, som bättre kan säkerställa alla människors välmående inom planetens gränser.

Nerväxt är på medial frammarsch

Nerväxt, betonar Lukas Frisell, är ett av de mest välutvecklade ramverken som finns för att hantera problemet. Det måste upp till diskussion och fortsätta att utvecklas.

– Och detta är kanske vår publicerings allra främsta syfte. Det ter sig nästintill otvetydigt att vi måste omstrukturera och omdesigna våra ekonomier. Åtminstone inom ett antal decennier, men allra helst så snart som det är möjligt.

– Nerväxt är också på medial och politisk frammarsch internationellt – bland annat har det anordnats konferenser i EU och drygt 80 procent av klimatforskarna ställer sig skeptiska till narrativet om grön tillväxt och förespråkar istället en posttillväxt-baserad ekonomi som utgår från andra mål. Bland dessa är knappt hälften uttryckligen för nerväxt.

”Tar här inte ställning – men måste upp till debatt”

En mycket väsentlig information, understryker SMB:s redaktör, är att begreppet nerväxt inte står för motsatsen till ekonomisk tillväxt.

– Ja, det är tydligt att väldigt många i Sverige och i den svenska debatten har dålig koll: nerväxt – om den ens diskuteras – likställs ofta med vad som händer när vi har negativ tillväxt i dagens tillväxtberoende ekonomi.

– Nerväxt är något helt annat och betydligt mer nyanserat än så. Först och främst säkerställer nerväxt människors välmående, utan att vara beroende av mer tillväxt. Det är ett ekologiskt, snarare än ekonomiskt, begrepp.

SMB:s stora satsning utgör inte något ställningstagande i själva sakfrågan.

– Nej, vi tar här inte ställning för posttillväxt och nerväxt och säger därmed heller inte nödvändigtvis att de två utgör det ultimata svaret på frågan om hur vi bör transformera våra ekonomier. Men posttillväxt och nerväxt löser i teorin många av de brister och otillräckligheter dagens strategier inte mäktar med, både socialt och ekologiskt. Det behöver diskuteras.

Nerväxt som metod för att omforma våra samhällen har knappt alls praktiserats och därmed inte kunnat utvärderas empiriskt av naturliga skäl. Vad betyder den omständigheten för debatt och forskning, och hur hanterar du den saken i artikelserien?

– Kanske den främsta anledningen till att vi aldrig testat något annat är att den eviga tillväxten har varit så pass dominant. Och den var ju nödvändig långt in på 1900-talet i rika länder. Under 2000-talet behöver vi något annat. Det gäller att visa ödmjukhet inför andra lösningar – och det finns ett omedelbart behov av att utveckla, utreda och även i vissa fall pilotstudera dessa – nu!

– Vi vet att vi behöver en annan typ av ekonomi. Annars väntar högst sannolikt ekologisk och samhällelig kollaps. Då är det dags att påbörja arbetet med att utreda och demokratiskt förankra en sådan. Det positiva och roliga är att potentialen är stor för att ordentligt förbättra vanliga människors liv och vardag.

Serien kommer att publiceras med start på måndag (29/9) och ges ut i fyra delar.

SMB:s debattsidor är som alltid öppna. Har du uttänkta tankar om artikelseriens innehåll och vill bidra till debatten? Skicka då in text, profilbild samt din titel via mejl.

Redaktionens redaktörer står även till förfogande, för mediala förfrågningar och frågor från engagerade läsare. Även vi nås bäst genom mejl.