Solenergi driver allt mer av Indiens industri

Världens folkrikaste land, Indien, kan också bli det första utvecklingsland som använder mer solenergi än fossil energi för sin pågående industrialisering. Det kan därmed bli en viktig vägvisare för andra utvecklingsländer.

Solenergins snabba ökning i Indien är något av en överraskning, skriver miljösajten Grist i en artikel. Bara för ett årtionde sedan var solpaneler sällsynta i landet, och regeringen verkade inställd på att driva landets industrialisering med kolkraft. Effekterna på klimatet var man visserligen medveten om, men ansåg att de rika länder som orsakat klimatkrisen borde ta ansvaret för att minska koldioxidutsläppen. 

Sedan dess har dock solenergin blivit allt billigare och därför mer använd. Indiens elförbrukning har enligt Internationella energirådet IEA ökat med fem procent om året sedan 2019, och solpaneler har stått för två tredjedelar av den nytillkomna elkraften.

Även bioenergin har blivit mer konkurrenskraftig. Flytande eller gasformiga biodrivmedel kan bli en av landets snabbast växande marknader, menar IEA i en annan rapport. Inhemska biobränslen kan göra Indien mer oberoende av importerade fossila bränslen, och ger också många arbetstillfällen. 

Enligt IEA kan därför hälften av Indiens ökande elförbrukning fram till 2030 klaras av med hjälp av solkraft, och ytterligare 25 procent med icke-fossila källor som bioenergi, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft.

Robotar torkar av damm

Störst av alla solprojekt i Indien är Khavda Solar Park i delstaten Gujarat i nordvästra Indien. Det är ett enormt projekt som syftar till att inom de närmaste åren sätta ut mellan 60 och 80 miljoner solpaneler över 725 kvadratkilometer i saltöknen Rann of Kutch. Solpanelerna rengörs nattetid med robotar som torkar av salt och damm, och vindkraftverk längs kusten ska ge kompletterande energi på nätterna.

Parkens tilltänkta yta motsvarar ungefär hälften av Öland. Om allt går planenligt kommer den färdigbyggda solparken att bli störst i världen, med en effekt på 30 000 megawatt. Det är enligt företaget Adani lika mycket som krävs för att försörja länder som Chile, Belgien och Schweiz med el. 

Flaskhalsar på vägen

Indiens snabba solkraftsutveckling innebär nu inte att allt är problemfritt klimatmässigt. Solkraften må täcka merparten av den ökade elförbrukningen, men kol står fortfarande för omkring 70 procent av landets totala elproduktion. Indien är därför världens tredje största utsläppare av koldioxid, efter Kina och USA. 

Elnätets kapacitet har dessutom inte hunnit utökas i samma utsträckning som solkraften byggts ut. Därför går mycket av den kraft som genereras av solpanelerna i västra Indiens öknar till spillo, och når aldrig fram till konsumenterna. Men en förbättring är på gång: regeringen har lovat lägga ner än 100 miljarder dollar på att utöka det nationella elnätet fram till 2032. Målet är att bygga nya ”gröna korridorer” som förbinder de stora solparkerna med storstädernas industrier och invånare. 

Mycket satsas också på pumpkraft, ett alternativ till batterier för att lagra el. Pumpkraft innebär att vatten pumpas vatten från ett lägre till ett högre magasin när elproduktionen är hög. När det sedan råder elbrist släpps vattnet tillbaka genom turbiner för att producera elektricitet. Att bygga sådana anläggningar är dyrt, men de är hållbara och billiga i drift, och kan därför i längden löna sig bättre än batterier.

Kombinerad mat- och elproduktion

Till problemen när det gäller solkraft hör också markbehovet. Indien är tättbefolkat, och tillgången till obebodda saltöknar är ju begränsad. Därför hoppas många på ”agrovoltaics”, att kombinera solpaneler och jordbruk på samma mark. India Agrivoltaics Alliance är en organisation som försöker driva på sådana lösningar. De kan i bästa fall både ge elkraft och förse bönderna med mer pengar och en tryggare energiförsörjning. Organisationen vill sätta upp pilotprojekt i flera indiska delstater för att visa hur samproduktionen av mat och el kan fungera.

Alla delar av näringslivet kan inte försörjas av solkraft. Stålindustrin använder mycket kol och orsakar stora koldioxidutsläpp, precis som i Sverige. Möjligen kan det svenska Hybrit-projektet, vars mål är att få fram fossilfritt stål, vara en lösning – men i så fall en ganska avlägsen sådan.

Elektriska ”tuk-tuks”

Bättre går det med elektrifieringen av transportsektorn i Indien. Tågen är nästan helt eldrivna numera, och elfordon har blivit vanligare i städerna. Bland nya ”tuk-tuks”, motordrivna rickshaws, är nu de flesta eldrivna vilket på sikt bör kunna minska storstädernas svåra smogproblem.

Trots problem längs vägen verkar alltså billig solenergi kunna hjälpa Indien att utvecklas utan att behöva gå omvägen om fossila bränslen.

Kina byggde på kol, men Indien bygger på sol. Och vad Indien gör kan också andra utvecklingsländer göra”, säger Kingsmill Bond från tankesmedjan Ember i artikeln i Grist.