Svalkande tak, haikudikter och sopsamlande pråmar – åtta bra idéer för miljön

Som motvikt till de alltför vanliga dåliga nyheterna om klimat och miljö kommer här en artikel full av positiva nyheter. Det är en samling av små och stora idéer och projekt från olika världsdelar. Artikeln handlar bland annat om tropiska skogar, musselodlingar, målade tak och insamling av plastskräp.

Kylande tak i Afrika

Att måla plåttak med en värmereflekterande färg, vars speciella pigment stöter bort solens infraröda strålning, gör det svalare i husen och ger de boende bättre sömn. Det visar ett pilotprojekt i Sydafrika och Ghana, där man låtit måla ett antal hustak med en relativt billig och lokalt tillverkad värmereflekterande färg.

Projektet heter Habvia (Heat Adaptation Benefits for Vulnerable groups in Africa) och stöds av den ideella stiftelsen Wellcome trust. Enligt tidningen The Guardian har färgen gjort inomhustemperaturen i husen 3-4 grader lägre under den hetaste delen av dagen, vilket även gjort nätterna lite svalare och de boendes sömn bättre. Detta i sin tur bör förbättra deras hälsa, eftersom dålig sömn påverkar både det andliga och kroppsliga välmåendet. 

Återställda skogar i Costa Rica

Stora delar av skogen i Costa Rica höggs ner under andra halvan av 1900-talet. Sedan införde landet år 1996 världens första Payment for Ecosystem Services (PES) – ett program där markägare får betalt för att återställa skogar för att gynna både naturen och lokalsamhällena. Sedan dess har över 200 000 hektar mark återställts, och landet är åter mera skogtäckt (se bilden). Samtidigt har Costa Rica kunnat satsa på ekoturism, vilket gett lokalbefolkningen nya inkomster.

De återställda skogarna har också verkligen ökat den biologiska mångfalden, skriver sajten Natursidan. Forskare har spelat in ljud från återställda skogar och jämfört dem med ljud från monokulturplantager, betesmarker och gamla orörda skogar. Jämförelsen visade att ljudbilden – och alltså också djurlivet – i både de återställda skogarna och de orörda skogarna var mycket rikare än i de andra områdena. Studien har publicerats i Global Change Biology.

Musslor i marina ”koloniodlingar”

I stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg odlar de boende blåmusslor tillsammans mitt i stan. Nu ska en liknande marin kolonilott starta på Styrsö i Göteborg, skriver Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur.

En marin kolonilott kan anläggas antingen ute till havs genom ett rep mellan ett par bojar eller kustnära vid en brygga eller i ett hamnområde. I Helsingborg odlas musslorna från en plattform som är förbunden med kajen genom en landgång. Längs plattformens fyra sidor hänger ett 50-tal strumpor i olika storlekar där musslorna odlas. 

Till skillnad från odling på land behöver man inte tillsätta näring. I havet finns redan alla nödvändiga näringsämnen. Vilka arter som kan odlas beror på salthalten, vilket kan jämföras med växtzoner på land. Utöver blåmusslor odlas alger och ostron i Sverige. I Danmark har tusentals havsbönder organiserat sig i kolonilottsföreningar.

Batterier lagrar sol-el i Australien

Australien exporterar stora mängder fossila bränslen och är därför inte något klimatmässigt föregångsland, men är samtidigt ett av de länder som producerar mest solenergi. Ett av tre hus i Australien har solpaneler på taket, och nu blir också allt fler hus försedda med batterier, skriver tidningen The Guardian.

Medan priset på solceller stadigt gått neråt, så är det inte förrän nyligen som även batterier blivit billigare. Men nu lönar det sig för hushållen i Australien att lagra dagens solel i egna batterier och använda den på kvällen, hellre än att använda el från nätet. Nätets elektricitet har ofta producerats av gasdrivna kraftverk, men användningen av gas har nu sjunkit med en fjärdedel i Australien då många hushåll i stället installerat batterier.

Får + solkraft i Värmland = sant

50 småskaliga solkraftsparker ska byggas i Värmland fram till 2030, enligt ett inslag i SVT. Den el de kommer att producera motsvarar en tiondel av de värmländska hushållens elförbrukning, och stärker länets beredskap mot elbrist.

Ingen markberedning görs innan solcellerna sätts upp, så marken kan fortsätta att användas till exempelvis betesmark. De får som betar kring den 14:e solkraftsparken, som invigdes i juni, verkar också nöjda. Solpanelerna skapar både skugga och regnskydd, och hindrar inte fårens betande.

Soldrivna pråmar skyfflar plastskräp ur vattnet

Med en kombination av nät, löpande band och pråmar där skräpet lastas över i sopcontainrar försöker det icke vinstdrivande företaget Ocean Cleanup att rena nedsmutsade floder runtom i världen. Ocean Cleanup har 21 sopsamlingssystem i gång i Asien och Latinamerika. Varje sop-pråm rymmer lika mycket skräp som en full lastbil, skriver tidningen The Guardian.

90 procent av allt plastskräp i havet kommer från floder, enligt företaget. 1000 av världens floder svarar för 80 procent av alla de sopor som förorenar världshaven. Att stoppa tillförseln av nytt skräp genom floderna blir därför ett sätt att se till att haven inte blir ännu mer förorenade.

Fältkrassing testas för förnybart flygbränsle

Den vilda lilla oljeväxten fältkrassing skulle kunna vara en möjlig källa till förnybart bränsle för bilar och flyg. Det hoppas i alla fall forskare vid SLU, enligt ett inslag i SVT. 

Fältkrassingen är mycket köldtålig och går därför att odla så långt norrut som Umeå. Dess oljesammansättning anses också gynnsam just för användning som biobränsle. Växten har nu börjat testas i försöksodlingar på flera ställen i landet. Flera års fortsatta testodlingar och förädling för att förbättra oljehalten och frökvaliteten kommer att behövas, innan man vet om den passar för storskalig odling.

Kan haikus förmedla klimatkrisens innebörd?

Haiku är en japansk diktform med korta dikter på upp till 17 stavelser. Dikterna ska skrivas i presens och ge en bild av något i naturen vid en viss årstid. De ska också ha en vändpunkt, där något händer.

Haikus passar därför utmärkt för att förmedla upplevelserna av det allt hetare klimatet, menar pedagogikprofessorn Sam Illingworth i en artikel i The Conversation. Han ger som exempel en egen dikt om den lilla gnagaren pika, som funnits i Kalifornien men nu anses utdöd:

Balanced on a rock

orange sneezewood in your mouth;

you drop in the heat.

Akademiker i Storbritannien och Irland kan delta i The Conversations haiku-tävling genom att lämna in haikus inspirerade av sin egen forskning. Tävlingen är tänkt att uppmuntra till nya sätt att förmedla klimatforskning genom att tala till lyssnarnas/läsarnas känslor.