Vattenfall satsar på vindkraft på kontinenten – men inte i Sverige

Vattenfall är redan en av de största producenterna i Europa när det gäller havsbaserad vindkraft. Och mer ska det bli, enligt bolagets planer. I Sverige går det däremot trögt för vindkraftverk till havs, både för Vattenfall och andra bolag.

Fram till 2030 ska Vattenfall satsa 62 miljarder kronor på vindkraft. Det är det största området för företagets investeringar. Eldistribution och värmesystem får 47 respektive 11 miljarder kr, och vattenkraft och kärnkraft 14 respektive 10 miljarder, enligt tidningen Aktuell Hållbarhet.

Nio länder vill bygga ut

Den absoluta merparten av pengarna kommer att investeras utanför Sverige. Vattenfall ska bland annat bygga Nordlicht i Nordsjön, som ska bli Tysklands största vindkraftspark till havs. 

Även i Danmark, Nederländerna och Storbritannien satsar företaget på vindkraft. En bakgrund till satsningen är den så kallade Hamburgdeklarationen, som skrevs under i januari i år av nio europeiska länder. De är alla inriktade på att göra en massiv utbyggnad av vindkraftsparker i Nordsjön. Målet är att bli oberoende av importerade bränslen, en ambition som fått ytterligare skjuts av kriget i Mellanöstern. 

Trögare i Sverige

På hemmamarknaden går det trögare. Bara en sjättedel av Vattenfalls installerade kapacitet i vindkraft 2025 ligger i Sverige, och den havsbaserade vindkraften har helt tagit stopp. 

Stoppet beror ibland på att regeringen på försvarets inrådan sagt nej till en lång rad ansökningar för vindkraftsparker i Östersjön. Andra gånger har företagen bakom projekten funnit att de inte lönar sig, sedan regeringens beslutat att inte subventionera anslutningen ut till kraftverken.

Ett av de projekt som lagts på is är vindkraftsparken Galene, som skulle ha legat i Kattegatt drygt två mil utanför Varberg. Galene-projektet hade blivit godkänt, men företaget OX2 som ligger bakom projektet har nyligen beslutat att inte gå vidare med det.

Just nu saknas både ekonomiska förutsättningar och den politiska uppbackning som krävs”, säger Lise Toll på OX2 till SVT.

Riskdelning behövs

Företaget har tidigare framhållit att det behövs någon form av riskdelning för den här sortens stora investeringar. En sådan form är ”dubbelriktade differenskontrakt”, som innebär att elproducenten garanteras ett visst pris för den levererade elen. Staten skulle skjuta till pengar vid låga elpriser, medan en viss del av intäkterna i gengäld skulle gå in i statskassan när elpriserna är höga. 

Detta system har föreslagits för både havsbaserad vindkraft och kärnkraft i Elmarknadsutredningen. Det är också, enligt tidningen Energi, en modell som förra året presenterades i ett lagförslag för ny kärnkraft – men inte för vindkraft. 

Flera planer i Gävleborg

Ett län som trots allt hoppas på havsbaserad vindkraft är Gävleborg. Där har länsstyrelsen tidigare gett regeringen beslutsförslag för vindkraftsparkerna Eystrasalt, Sylen och Gävle Öst. Nu har man också rekommenderat ett fjärde projekt, Bothnia Offshore Sigma. Denna vindkraftspark är enligt energibranschens sajt Energinyheter.se tänkt att ligga cirka tio mil utanför Sundsvall och Hudiksvall och ska kunna producera upp till 11,5 TWh el per år. Konflikten med andra intressen är låg i det aktuella området, så länsstyrelsen hoppas på ett ja från regeringen.