Debatt: Ekonomisk tillväxt är inte viktigt i sig

Debatten om tillväxtens hållbarhet och dess roll i klimatomställningen har fått ny fart, efter att bland annat Sydsvenskans ledarsida gått ut till tillväxtens försvar. Men utsläppen minskar – och ökar – som följd av aktiv politik. Tillväxt är inte ett viktigt mål i sig, skriver Markus Larsson, forskare i ekonomi och hållbarhet vid KTH, på SMB Debatt.

DEBATT Frågan om ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och klimat har återkommande diskuterats på SMB (t.ex. här och här). ”Ingen annan fråga kan vara viktigare inom svensk politik”, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv på DN debatt (25/6) och Ekonomifakta har en egen sida om hållbar tillväxt.

Senast ut är Sydsvenska dagbladet. I en signerad ledare (12/7) skriver Marcus Rossheim om vikten av ekonomisk tillväxt för såväl samhällsutvecklingen i stort som för att mota klimatkrisen i grind. Rossheim skriver: ”Redan på 1600-talet varnade den brittiska filosofen Thomas Hobbes för riskerna med ett samhälle utan politisk ordning.”

Det är lätt att hålla med om vikten av ”politisk ordning”. Men att därifrån dra slutsatsen att ekonomisk tillväxt är nödvändig är att dra väl långtgående slutsatser. Och om vi ska hänvisa till gamla brittiska filosofer så förordade John Stuart Mill en icke-växande, stationär, ekonomi. Även det kan man hålla med om. Eller inte. Låt oss lämna döda filosofer därhän. Hur ser utvecklingen beträffande ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan ut? 

Sedan 1990 har den globala ekonomin växt fem gånger om. Under samma period har de globala utsläppen av koldioxid ökat med 70 procent. Den ekonomiska aktiviteten växer alltså mycket snabbare än utsläppen av växthusgaser, men som ett verktyg för att minska utsläppen är ekonomisk tillväxt minst sagt trubbigt. Att skapa förutsättningar ”för landets ekonomi att växa snabbare än idag, så att det finns resurser till att både utveckla samhället och stoppa klimatkrisen”, för att tala som Rossheim, är alltså ingen generallösning. Att Sveriges utsläpp minskat sedan 1990 samtidigt som ekonomin har växt är ett resultat av en medveten politik. En politik som inte bedrivs idag, varpå utsläppen ökar. 

Det är sant att det är lättare att fördela en växande kaka. Med en större kaka kan vad helst vi som kollektiv finner viktigt få utökade resurser. En ekonomi som inte växter, eller som till och med krymper, innebär andra utmaningar för politik och samhälle. Prioriteringar behöver göras och alla kan inte få mer. ”Tillväxten är varken ett hot eller en saga” skriver Sydsvenskan. Tillväxt är heller inte ett viktigt mål i sig. Det vi som skattebetalare vill ha, och det som politiker borde sträva efter, är bra och välfungerande vård, skola, omsorg, försvar, kultur och en hållbar utveckling med begränsad påverkan på klimat och miljö. Om det i sin tur leder till ekonomisk tillväxt är en annan fråga. 

Markus Larsson

Ekonomie doktor, KTH, Institutionen för hållbarhet, miljövetenskap och teknik.

Det här är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.