Ska vi ha hållbar tillväxt eller nerväxt? SMB spanar i ett motsägelsefullt forskningsfält

Ekonomi är särskilt aktuellt nu när många kämpar i en lågkonjunktur. Samtidigt är frågan om ekonomisk tillväxt och dess miljöpåverkan mycket omdebatterad. Vissa menar att ekonomisk tillväxt är helt oförenlig med minskad miljöpåverkan och förespråkar nerväxt, medan andra hävdar att tillväxt är nödvändigt för ökad hållbarhet. Finns det ett rätt eller fel i denna debatt? Och vad är det egentligen som debatteras?

Det råder bred enighet om att ekonomin påverkar miljön – dagens miljöförstöring är direkt kopplad till vårt ekonomiska system. Masskonsumtion accelererar materialflöden som utarmar naturresurser och skadar människors hälsa. Exempel är hur skogar, metaller och mineraler överutnyttjas för att tillverka produkter som sedan kan innehålla kemikalier som gör oss sjuka.

Även om inte alla ser allvaret i miljöförstöringen, accepterar de flesta att den pågår. Vad som dock debatteras är hur ekonomin och miljön bör samspela, samt hur vi kan vända utvecklingen för att minska negativ miljöpåverkan. I centrum av denna debatt står två dominerande perspektiv: hållbar tillväxt och nerväxt.

Hållbar tillväxt:

Förespråkare av hållbar tillväxt hävdar att ekonomisk tillväxt kan samexistera med minskad miljöpåverkan. Genom att finansiera grön teknik, cirkulär ekonomi och effektivare resursanvändning kan vi fortsätta att växa samtidigt som vi skyddar miljön. Det här perspektivet kopplas ofta till behovet av mer kapital inom näringslivet och näringspolitiska satsningar för att främja hållbarhet.

Ekonomifakta, en webbplats som är en del av Svenskt Näringsliv, beskriver det perspektivet som en strategi för att fortsätta öka BNP medan man minskar skadliga utsläpp. Logiken bakom detta är att företag behöver investeringar för att utveckla mer hållbara produkter och processer.

Tidigare nobelpristagaren William Nordhaus förklarar denna logik i sin bok ”The Climate Casino: Risk, Uncertainty, and Economics for a Warming World”. I boken diskuteras ekonomiska strategier och policyåtgärder för att hantera klimatförändringar. Kärnan i Nordhaus argumentation är att ekonomisk tillväxt kan förenas med miljömässig hållbarhet – om lämpliga politiska beslut och teknologier implementeras.

Hållbara affärsmodeller:

Inom perspektivet hållbar tillväxt finns även forskning som visar att vissa företag kan kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling genom att skapa samhällsnytta, samtidigt som de ökar sin lönsamhet. Jane Nelsons föreslog 2004 en modell där företags bidrag till samhället också kan stärka deras ekonomiska framgång. Modellen beskriver olika nivåer av hållbarhetsarbete, där den enklaste nivån innebär att följa lagar och regler, medan de mest framgångsrika företagen utvecklar nya produkter och affärsidéer som aktivt främjar en mer hållbar ekonomi.

En annan betydande studie från 2014 identifierar åtta olika typer av hållbara affärsmodeller där företag kan maximera ekonomiskt, socialt och miljömässigt värdeskapande. Dessa modeller är nära kopplade till FN:s globala hållbarhetsmål och visar hur företag kan vara drivkrafter för hållbarhet istället för hinder.

Dessa insikter indikerar att ekonomisk aktivitet inte nödvändigtvis är oförenlig med hållbarhet – det beror på vilken typ av ekonomisk aktivitet som bedrivs. Medan vissa företag fortsätter att förlita sig på resursintensiva affärsmodeller, kan andra växa genom exempelvis cirkulära affärsmodeller, gröna innovationer och socialt ansvarstagande.

Nerväxt:

Vad som ofta pekas ut som motsatsen till hållbar tillväxt är så kallad nerväxt (ofta kallad ”degrowth” på engelska). Modellen beskrivs bland annat i essäsamlingen Degrowth: A Vocabulary for a New Era som en ekonomisk och social modell som främjar minskningen av en nations totala produktion och konsumtion för att uppnå hållbarhet och förbättra livskvaliteten.

Det finns även alternativa synsätt inom nerväxtperspektivet, exempelvis presenterar Jason Hickel en alternativ definition av hållbar tillväxt, där han ser det som en jämviktsekonomi. I denna modell behöver vissa grupper, som låginkomsttagare och utvecklingsländer, öka sin konsumtion för att uppnå basala levnadsstandarder, medan höginkomstländer och mer välbärgade grupper behöver minska sin konsumtion för att uppnå global hållbarhet.

I ett debattinlägg från 2019 av nationalekonomen Fredrik N G Andersson och Max Koch, professor i socialt arbete, båda vid Lunds universitet, syns en liknande förståelse av nerväxtbegreppet. I deras debattinlägg betonas hur nerväxt inte nödvändigtvis innebär att minska det ekonomiska värdet, utan de menar istället att att fokus bör vara på att minska överkonsumtion.

Genom den här typen av resonemang utmanar nerväxtperspektivet den traditionella uppfattningen att ekonomisk tillväxt är essentiell för välstånd och argumenterar istället för att överkonsumtion och resursförbrukning överstiger planetens bärkraft, vilket leder till miljöförstöring och sociala orättvisor.

Ekonomisk nedgång leder ofta till minskade utsläpp

Nerväxt, konceptet att medvetet begränsa ekonomisk tillväxt för att minska negativ miljöpåverkan, får stöd från flera håll inom ekonomisk forskning. Giorgos Kallis, en ledande teoretiker inom nerväxt, argumenterar att ekonomiska nedgångar ofta leder till minskade miljöavtryck, som ett oavsiktligt resultat av minskad konsumtion och produktion. Ett exempel på detta är en studie från 2024 som visar att finanskrisen 2008 ledde till betydligt lägre utsläpp i Spanien i takt med att landets ekonomi krympte.

Dock finns även forskning som tyder på att människors miljöengagemang sjunker vid sämre ekonomiska förutsättningar. Ett exempel på en sådan studie är från 2024 där forskarna granskat effekterna av pandemin. Deras resultat visar bland annat på att det allmänna engagemanget för miljöfrågor som helhet sjönk i Schweiz och att det kan kopplas till en sämre ekonomisk situation.

Handlar hållbar tillväxt och nerväxt om samma sak?

Hållbar tillväxt och nerväxt är perspektiv som vid första anblicken kan tyckas sträva efter samma mål – en hållbar framtid – men deras metoder och utgångspunkter skiljer sig åt. En nyligen publicerad litteraturöversikt förtydligar att det finns betydande skillnader mellan perspektiven. I studien ingick en analys av sammanlagt 1 449 vetenskapliga artiklar med fokus på hållbar tillväxt och/eller nerväxt.

Resultaten visar att forskning med fokus på hållbar tillväxt är starkt policyinriktad med ett fokus på praktisk implementering och använder empiriska forskningsmetoder. Å andra sidan är forskning med fokus på nerväxt mer teoretisk och koncentrerar sig på de djupare, komplexa sambanden mellan människor och natur. Det verkar därmed som att hållbar tillväxt och nerväxt visserligen har likartade fokus, men ändå inte handlar om samma sak.

Trots detta kommer forskarna bakom litteraturstudien fram till att båda perspektiven kan bidra till en mer heltäckande diskussion om hur vi bäst hanterar miljömässiga och ekonomiska utmaningar på ett sätt som gynnar planeten och dess invånare.