Den stora lögnen kliver in i politiken – inte bara klimatet som står på spel

Klimatpolitiken står i blickfånget i valet till Europaparlamentet som väl aldrig någon gång tidigare. Klimatkrisen kräver att politiken skärps, men den europeiska ytterhögern vill det motsatta. Och vi har Sverigedemokraternas egna ord på att det destruktiva nättrollandet kommer att fortsätta. Risken är därmed stor att svenska väljare grundar sitt val på desinformation.

LEDARE Klimatomställningen kommer att leda till svåra målkonflikter. Det är uppenbart för alla som vill utgå från fakta och ha en seriös debatt. Många av EU:s jordbrukande familjer hyser oro för framtidens försörjningsmöjligheter och den oron får inte negligeras. I Sverige är många landsbygdsbor med starkt bilberoende bekymrade över att få för höga kostnader för arbetspendling och inköpsresor.

Kanske har de partier som vill driva på klimatpolitiken inte tillräckligt beaktat att vanliga, arbetande människor inom industri, handel och jordbruk, med ordinära eller låga inkomster, måste känna tillförsikt att omställningens prövningar inte kommer att drabba dem oproportionerligt hårt.

Detta är även vad många studier pekar på som en mycket väsentlig faktor: åtgärder för att styra om konsumtionen, inte minst av fossil energi, måste uppfattas som rättvist fördelad för att vinna acceptans hos tillräckligt många medborgare.

Europeisk borgerlighet pressas till sänkta ambitioner

De kritiska uppfattningarna hos jordbrukarna på kontinenten har exploaterats skickligt av ytterhögern, som drivit fram polarisering och lockat över många av dem till mer extrema intresseorganisationer. Detta hårda tryck har pressat framförallt de kristdemokratiska och konservativa partierna att sänka klimatambitionerna.

Konvulsionerna på kontinenten inom jordbrukssektorn har inte riktigt nått Sverige ännu. Men oavsett det måste Sverigedemokraterna betraktas som en viktig aktör i den europeiska ytterhögerns propagandakampanj mot den fullständigt nödvändiga klimat- och miljöomställningen.

Den kampanjen förs med smutsiga och lömska vapen. Chalmersforskaren Kjell Vowles har granskat denna rörelses metoder under många år och presenterar dem i en färsk avhandling.

Nu har SD:s partiledare öppet försäkrat att man kommer att fortsätta att arbeta med anonyma konton och fabricerade inlägg i sociala medier. Men kanske är det inte detta tillkännagivande, i och för sig uppseendeväckande, det som är allra mest remarkabelt.

När SD-ledaren Jimmie Åkesson totalt förnekar själva existensen av partiets trollaktiviteter och hävdar att dessa är påhittade i en ”påverkansoperation från hela det vänsterliberala etablissemanget” kliver den så kallade stora lögnen in i svensk politik. Alla har ju sett bevisen i ord och bild. Det borde inte gå att förneka.

Detta är kärnan. Det är därför extremt hård kritik har delats ut i debatten. Eller när jämfördes senast i svensk politik metoderna hos ett stort riksdagsparti helt öppet med nazisternas propagandachef Joseph Goebbels, eller med Vladimir Putins lögnfabriker?

Det värsta är att jämförelsen är korrekt. Detta potentiellt livsfarliga och för klimatpolitiken förödande sätt att bedriva mörk politisk propaganda på riskerar nu att skapa opinioner som i verkligheten inte finns. Och den yttersta faran, som entydig forskning även har kunnat konstatera, består i att tillvägagångssättet underminerar demokratin.

Utan demokrati kan inte heller någon folklig opinion för att klara klimatet och framtiden göra anspråk på att genomföras. Att de tre borgerliga partierna i Tidöregeringen verkar se genom fingrarna med vad som står på spel är nedslående – SMB hoppas innerligt att den inställningen blir kortvarig.