Klimat- och miljökrisen bryr sig inte om röda linjer – kom överens!

För alla oss som med stigande frustration bevittnat klimat- och miljöpolitikens förfall under Tidöregeringens fyra regeringsår är det närmast plågsamt att ta del av det rödgröna kurragömmat efter valet. Se till att komma överens nu! Svenska folket har röstat för en förändrad politik och klimatet väntar inte. Det skriver Jan Lindsten i en ledarartikel.

LEDARE Under tisdagen lämnade Magdalena Andersson (S) återigen tillbaka sonderingsuppdraget till talmannen. Förutsättningar saknas för att bilda en rödgrön regering. Det är verkligt svårt att förstå hur positionerna kan vara så låsta att partiledarna för den vinnande kvartetten S, V, MP och C under en hel månad inte har kunnat föra vettiga diskussioner med varandra. Det borde finnas så mycket de kan vara överens om och där de borde vara ivriga att gå från ord till handling.

Klimatpolitiken borde vara en enande faktor att samlas kring, som tydliggör att det är viktigare med politisk förändring än att hålla fast vid röda linjer. Detta har för övrigt forskare, tankesmedjor och landets stora miljöorganisationer redan påpekat. Viljan till en mer human migrationspolitik är också något att samlas kring. Det har man faktiskt redan gjort, vilket lett till konkreta initiativ.

Akut behov av bättre och effektivare klimatpolitik

Det skulle garanterat krävas väldigt mycket innan SMB utdelar högsta betyg för en regerings insatser för miljön och klimatet. Men en rödgrön regering kommer definitivt att kunna genomföra en mer effektiv och ambitiös klimatpolitik än vad Tidöregeringen gjorde under sina fyra år (läs gärna SMB:s förödande sammanställning i två delar, här och här).

Sverige är i akut behov av det. De katastrofala trenderna måste vändas. Och det är bråttom. Men det kräver att partierna börjar tala med varandra som vuxna människor. Inte surrar fast sig vid gamla käpphästar som vid rodret på ett fartyg väg mot undergången.

Visst finns det stora skillnader mellan de rödgröna. Framför allt när det gäller den ekonomiska politiken. Men även när det gäller skogen. Och strandskyddet. Här går skiljelinjen tydligast mellan MP och C. Ändå accepterar de två partierna varandra.

Även skogarna borde gå att bli överens om

Och, som SMB:s krönikör Leif Öster nyligen påpekade: det finns undanstoppade utredningar och skrotade kompromisser om bättre skydd av skogarna som de fyra partierna definitivt borde kunna enas om att plocka fram igen.

Vänsterpartiets krav på ministerposter går att förstå. För snart åtta år sedan ställdes V helt utanför allt inflytande, när S gjorde upp med C och L i det så kallade Januariavtalet. Det som krävdes av V var att släppa fram en regering som förband sig att föra en till inte så ringa del borgerlig politik.

Men har SD varit utan inflytande i Tidöregeringen, trots att partiet saknat ministerposter? Det kan ingen seriös betraktare av svensk politik påstå. Det håller därför inte, Nooshi Dadgostar, att sätta ministerposter främst. Klimatet har inte råd med ytterligare fyra år med Tidö, vilket inte är osannolikt vid ett nyval. Ta istället reda på vilken konkret politik V skulle kunna få igenom för priset att acceptera Magdalena Andersson som statsminister!

Svårt val för C – men väljarna lutar åt ett håll

Centerpartiets ledare står inför det, helt förståeligt, mycket svåra valet att luta sig antingen åt höger eller åt vänster. Något annat alternativ gives icke. Och det är ju faktiskt så, Elisabeth Thand Ringqvist, att C-väljare föredrar en regering med Vänsterpartiet framför ett nyval, enligt SVT:s opinionsmätning.

Att ständigt peka ut V som ”ytterkantsparti” håller dåligt. Vilken extrem politik är det som avses? V står för en politik som på 80-talet hade ansetts socialdemokratisk. Kravet på ökad rättvisa och omfördelning av resurser är inte bara V:s (och även MP:s) krav. Allt fler forskargrupper pekar på att detta behövs för att rädda klimatet och miljön – se exempel här, här och här.

Magdalena Andersson! Det är du som är regeringsbildare. Detta var något du ständigt påpekade under hela valrörelsen att du ville bli. Använd tiden som sannolikt Ulf Kristersson kommer behöva för nästa sonderingsförsök, till att på allvar förhandla med ditt regeringsunderlag. Alla partiledare i samma rum.

Använd medlartalangen, MP!

Och till MP:s språkrör Amanda Lind och Daniel Helldén: Ni behöver bryta tystnaden. Det finns många trovärdiga vittnesbörd om att ert parti historiskt fungerat rätt bra som intern konfliktlösare i maktens korridorer. Använd nu den talangen!

Efter fyra förlorade år måste Sverige helt enkelt vända de trender som nu pekar rätt åt fanders för klimatet och den biologiska mångfalden. Och förslagen finns. Många ligger färdigutredda i byrålådor, eller tyvärr frysboxar. SMB har i flera tidigare artiklar och kommentarer påtalat detta.

Så sätt er ner, diskutera och lös upp knutar och motsättningar!