Klimatet var ingen stor fråga i valet – men kan bli det efteråt

Riksdagsvalet hölls i söndags. Men ännu är faktiskt inte rösträkningen klar. Det KAN bli fyra år till för de fyra Tidöpartierna om ett par mandat flyttar över blockgränsen. Eller så står sig prognosen om ett knappt rödgrönt övertag. Men oavsett utgång: 2026 års val var inget val där tidens ödesfråga, klimatet, spelade någon framträdande roll alls, skriver Jan Lindsten i en ledarartikel om valet.

LEDARE: Många hjärtan värmdes, med rätta, i de stora klimatmanifestationerna som anordnades i en lång rad svenska kommuner kort innan riksdagsvalet. Bara i rikets två största städer samlades i storleksordningen 65 000 personer under den gemensamma och enda officiella parollen ”Enade för klimatet”.

Det var en viktig händelse för många av de som känt sig frustrerade och kanske ensamma med sin klimatoro.

Många tusen personer vädjade till politiken att låta klimat- och miljöfrågan steppa upp i valrörelsens sista skälvande dagar. En vädjan som ackompanjerades av ännu en skräckrapport om Jordens snabbt stegrade temperatur. I den europeiska vädertjänsten Copernicus text läser vi att den globala medeltemperaturen i augusti stigit till + 1,65 grader över den förindustriella nivån. På kontinenten (och i Storbritannien) brann det hejdlöst. De stolta europeiska floderna blev rännilar på sina håll, och – framförallt – tiotusentals människor DOG i de grymma värmeböljorna.

Besvikelse över mediebevakningen

Man kunde notera besvikelsen efteråt i kommentarerna från folk som deltog i manifestationerna. Medierna speglade dessa uselt, tyckte många (vilket stämde bara delvis – det gjordes stora reportage och inslag i vissa tidningar och radion och TV:n).

Men kunde man då möjligen förnimma något förändrat tonläge från politiskt håll efter detta kraftfulla folkliga ställningstagande? Nej, det går inte att påstå det. Från respektive parti lät det ungefär som innan.

”Den här demonstrationen visar att det finns en tyst majoritet för kraftfull klimatpolitik”, sa Åsa Westlund i en intervju efter marschen i Stockholm. Hon är S-talesperson i klimatfrågor och en av de välkända politiker som deltog i marschen.

Ändå orkade hon inte vare sig förorda eller erkänna att det både behövs och kommer att bli skattehöjningar på såväl bensin som diesel inom kort. Detta faktum – att de konstlat låga svenska bränslepriserna kommer att öka när EU:s skatteundantag för Sverige går ut och utsläppshandeln för fossilbränslen träder i kraft – hör till det allra mest förtigna i denna valrörelse.

Straffade sig MP:s klarspråk vid valurnan?

Strängt taget är det bara Miljöpartiets språkrör som i en valintervju sa rakt ut hur det ligger till. Kanske kan detta vara en förklaring till att partiet trots allt noterade en relativt begränsad framgång vid valurnorna, jämfört med vad många nog trots allt förväntade sig.

Ja, en stor majoritet av väljarna ÄR oroade över klimatet. Men det kan vara så att de konkreta krav som omställningen ställer på oss alla fortfarande ter sig mer oroande än klimatet självt, när det börjar bli allvar.

Det återstår att se om de politiker och partier som hållit tand för tunga drabbas av en gigantisk svekdebatt eller ej.

Många sitter nog och grubblar på varför det var enbart två partier som gick back – de två största, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna – medan alla andra noterade plus i lite olika grad.

En rolig och kanske även träffande kommentar kommer från Svenska Dagbladets ledarskribent Mattias Svensson. Han spekulerar över om det kan ha varit de båda mest nostalgiska partierna som förlorade.

Socialdemokraterna ville göra Sverige mer som Sverige, medan Sverigedemokraternas valaffischer deklarerade: Vi gör Sverige till Sverige igen – Väljarna ansåg uppenbarligen att de redan levde i Sverige och sökte andra alternativ, skriver han.

Det behöver inte vara rätt avläst – men Svenssons resonemang känns väsentligt mer sannolikt än att det bristande intresset för miljö- och klimatfrågorna skulle kunna vara en förklaring till dessa partiers samtidiga nedgång.

Regeringspartierna låter alltmer lika SD

Inte tappar väl SD några röster av klimatskäl, medan de andra borgerliga partierna går framåt trots att de inte heller bryr sig ett dugg om klimatet? Moderaterna låter ju i sin klimatretorik allt mer som SD, de tidigare mer klimatprogressiva Liberalerna talar nu öppet om att Sveriges roll inte är så viktig, och Kristdemokraterna vill avskaffa de svenska klimatmålen helt.

Nej, klimatet hade helt enkelt en undanskymd plats på dagordningen i årets valrörelse. Och även vid valurnorna, tvingas man konstatera. Och under tiden blir Jorden allt varmare, allt snabbare. Och det är fyra år till nästa val. Det är lång ifrån osannolikt att Sverige drabbas av väsentligt hårdare klimatrelaterade händelser i närtid – som verkligen ökar det folkliga trycket på politikerna att agera, snabbt och effektivt.