Blir alltså klimatet ALDRIG en fråga för den svenska högern?

Nyligen uppmärksammade SMB marknadsliberala tankesmedjan Timbros försök att – med just marknadsliberala utgångspunkter – lansera sitt utkast till klimatpolitik. Det finns säkert många problem med förslagen i en sådan politik. Men ett större problem är att allt för många inom högern helt enkelt inte VILL föra någon klimatpolitik över huvud taget. Eller ens diskutera klimatfrågan inom de ramar som krävs för en hederlig debatt, skriver Jan Lindsten i en ledarartikel.

LEDARE Vad är klimatpolitik? Den enda rimliga definitionen torde ha följande lydelse: ”en politik som baseras på fakta, och som därigenom minskar de växthusgasutsläpp som skapar ett varmare klimat och anpassar samhället till de klimatförändringar som inträffar, nu och i framtiden.”

Till exempel då, som nämndes i Timbros klimathandbok ”Miljöhandbok för högern” , förslag om höjda drivmedelsskatter och avskaffade flygplatssubventioner (sedan behövs såklart väldigt mycket annat).

Se här bara två förslag där Tidöregeringen, den svenska högern, dock gjort exakt tvärtom. Diesel och bensin har fått en enorm boost tack vare över 20 miljarder kronor i direkt stöd i form av sänkt skatt, vilket drivit upp de svenska fossila utsläppen med flera miljoner ton. Nu lockas sparsamma utländska lastbilschaufförer och närboende nordbor att tanka EU:s billigaste bensin i Sverige. Vilket höjer våra territoriella utsläpp än mer och riskerar att sluta med mångmiljardböter om och när vi missar EU:s så kallade ESR-mål för 2030.

Miljardstöd till olönsamma flygplatser

Hopplöst olönsamma regionala flygplatser har fått miljardstöd i ett läge när inrikesflyget började minska på allvar. Kommuner och regioner som ändrat sin resepolicy till förmån för ökat tågresande har, galet nog, uppmanats av regeringen att flyga mer istället.

Sakkunniga inom forskning och myndigheter har förklarat att dessa och andra liknande beslut som Tidöregeringen verkställt sannolikt gör det omöjligt att nå klimatmålen för 2030, 2040 och 2045 (både EU:s och de nationella och globala – alltså Parisavtalet).

Det vill säga: Tidöregeringens klimatpolitik är inte definitionsmässigt någon klimatpolitik. Men ändå tvingas vi läsa följande rubrik i en kommentar till förra helgens massiva klimatdemonstration i den svenska högerns mediehuvudkanal, Svenska Dagbladet: ”Tidöregeringen är det bästa som hänt klimatet.”

Forskningens fel att högern inte har någon politik

Här blandas korten bort totalt. Ordens betydelse inverteras. Och tydligen ska klimatforskningen ges skulden för att svensk höger inte förmått anta utmaningen att formulera politik som matchar vad den antropogena uppvärmningen av vårt arma jordklot kräver för förändringar. Så här uttrycks detta:

”Klimatvetenskapen saknar svar på hur behovet av energiomställning och sänkta utsläpp ska vägas mot andra fundamentala samhällsintressen. Eller hur omställningen kan genomföras på ett sätt som har stöd och legitimitet hos medborgarna.”

Lite mindre högerut i politiken än ledarsidan på SvD återfinns det lilla partiet Liberalerna. När Tidöregeringen tillträdde var det liberalerna som skulle garantera att klimatet fick en plats bland alla andra regeringsbeslut om skarpare kriminalpolitik och skärpta migrationsregler.

Spelar liten roll vad Sverige gör

Men tyvärr blev det istället så att stora delar av klimatpolitiken nedmonterades under den liberala ministerns ledning. Och nu, i valrörelsens elfte timme, verkar partiledaren Simona Mohamsson sälla sig till den svenska höger som helt enkelt inte vill föra någon klimatpolitik i ordets verkliga mening – eftersom våra nationella utsläpp spelar sån liten roll!!?

Vad vi i Sverige gör enskilt spelar rätt liten roll. Vi har räknat per capita bland de lägsta utsläppen i Europa, sa hon när hon frågades ut i Svt.

Detta argument hör till de allra mest giftiga och lömska. Därför är det så illa när det uttalas av politiker närmare mittfåran, och inte som tidigare mest av de mer profilerade förnekarna, förvillarna och populisterna längre högerut.

Det finns en sanning i det. Sverige står bara för en dryg tusendel av världens klimatutsläpp – om den pyttelilla mängden fortsätter att pysa ut, betyder det helt klart mindre för själva uppvärmningen av Jorden, jämfört med övriga 99,9 procent…

Åh, så enkelt och lättfattligt det budskapet är! Väsentligt svårare är det att kommunicera och ta till sig motargumentet: nämligen att många andra länder runtom i världen, som precis som vårt land är jämförelsevis låga växthusgasutsläppare, naturligtvis får mycket lättare att inta samma ståndpunkt när rika, välmående Sverige släpper ambitionen att leva upp till sina nationella, unionella och internationella beting.

”Sverige tar upp mer växthusgaser än vi släpper ut”

Sverigedemokraterna samlar, eller har under senare år samlat, cirka en femtedel av väljarkåren. Tänk om partiet nu, efter denna eldhärjade, för alldeles för många personer inte minst i Europa dödligt heta sommar, kunde ta till sig det faktum att världen befinner sig i en klimatkris – och låta detta faktum påverka det politiska budskapet.

Men nejdå. Hur lyder partiets starkaste argument till väljarna för att rösta på SD av klimat- och mijöskäl? Den listiga frågan ställdes i Naturskyddsföreningens videoutsända partiutfrågning. Alla företrädare fick en hel minut på sig. Så här lyder kärnan i klimatpolitiske talespersonen Martin Kinnunens svar:

Bryr man sig om klimat och natur ska man naturligtvis rösta på SD, för vi älskar den svenska naturen och kommer alltid att ha ett konsekvensetiskt perspektiv. Med det menas att det som styr politiken inte är godhetssignalering /……/ Vi kommer inte att svartmåla Sverige, utan stå upp för ett land som tar upp mer växthusgaser än vi släpper ut.

Notera den sista meningen. Här deklarerar Kinnunen att Sverige redan idag gör vad klimatet kräver. Vår skog tar ju upp mer koldioxid än våra fossila koldioxidutsläpp.

Spelar ingen roll hur mycket forskarna tjatar

Detta påstod Kinnunen redan för flera år sedan, vilket SMB uppmärksammade. Men det var falsk matematik då, precis som idag. Biogena kolupptag och fossila utsläpp kräver skild bokföring. Men det verkar inte spela någon roll om så alla forskare och sakkunniga på Jorden ständigt upprepar detta. Lögnen har nu anammats av allt fler i det högra politiska fältet. Ja, den har letat sig ända in i Rosenbad och upprepas villigt i sociala medier även hos Moderaterna.

Slutsats: Svensk höger förefaller i allt högre grad inta ståndpunkten att klimatkrisen inte existerar eller är ett särintresse bland andra, oavsett vad naturvetenskapliga fakta om planetära gränser visar. Då är det också logiskt att inte heller vilja bedriva någon klimatpolitik.