Regeringens bensinpopulism verkar vara smittsam

För alla som vill se effektiva och genomtänkta styrmedel för klimatomställningen har de gångna veckorna varit sorgliga. Tidöregeringen förmådde inte ens presentera sin styrmedelsutredning för pressen. Tvärtom förkastades den innan den ens lagts fram. Sorgligt är också att oppositionen delvis verkar ha smittats av regeringens fossilbränslepopulism, skriver Jan Lindsten i en ledartikel.

LEDARE Det som skulle bli det slutliga svaret från regeringen på klimatutmaningen var just styrmedelsutredningen. Så har det hetat från ministrarna ett antal gånger som svar på alla ivriga frågor om vad regeringen har att komma med för att baxa utvecklingen åt rätt håll.

Det vill säga, böja kurvan för Sveriges fossila utsläpp nedåt igen, efter den unikt stora ökning som slaktade klimatreformer och sänkta drivmedelspriser resulterat i, tydligt och markant redan 2024.

I oktober detta år presenterade klimatministern styrmedelsutredningens direktiv för pressen. Utredaren, Svante Mandell, fick bland annat i uppdrag att ”föreslå vilka principer som ska gälla för en långsiktigt stabil och samhällsekonomiskt effektiv prissättning av fossila utsläpp som bidrar till att de svenska klimatmålen och Sveriges klimatåtagande i EU nås.”

Klimatministern ville inte möta medierna

Och det var just vad Mandell gjorde. Tämligen väntat föreslog han bland annat i sin utredning höjd drivmedelsskatt och höjd reduktionsplikt – högre inblandning av förnybart bränsle alltså. Skälet är att dessa åtgärder är nödvändiga om målen ska nås.

Ansvarige klimatministern, vikarierande Johan Britz (L), ville alltså inte möta medierna. Mandell fick, närmast charad-artat, smussla över det 750-sidiga dokumentet till honom i någon korridor. Tidigare denna dag hade Britz redan kungjort offentligt att utredningens huvudförslag var skrotade. Jimmie Åkesson (SD) sa samma sak, och att M och KD tycker lika står också klart.

Man ställer sig frågan hur regeringen så till synes bekymmerslöst kan fimpa förslag som är nödvändiga för att klara just såväl Sveriges som EU:s klimatmål? Det som utredningen tillsattes för att ge svar på?

Scanias vd talar klarspråk

Borde regeringen inte ens vara lite bekymrad över vad vd:n för ett av Sveriges viktigaste fordonsföretag, Scania, säger om hanteringen? Så här svarade Christian Levin DN på en fråga om han tycker att skattesänkningen på bensin och diesel ska slopas:

Ja, ärligt talat, åtminstone för kommersiella bolag. Att subventionera det fossila på det här sättet är dumt. Det finns bara ett sätt att lösa detta och det är att göra det dyrare att köra fossilt och billigare att köra utsläppsfritt. Det är ingen raketforskning.

Nej, sannerligen inte. Priset på en vara är ett av de absolut viktigaste styrmedlen för konsumenterna. Hade regeringen följt ens hälften av alla uppmaningar de fått från expertråd, forskare och (delar av) näringslivet om hur de omfattande fossila utsläppen från transportsektorn ska minska hade effekterna redan varit tydliga.

Att man helt negligerar den kunskapen och agerar i rakt motsatt riktning är ett intellektuellt och politiskt haveri. Och det börjar bli ett moraliskt dito. Det politiska ledarskapet i ett land har väl en plikt att skydda inte minst uppväxande släkten från uppenbara faror och försämrad livskvalité som en följd av uppvärmningen?

Denna retoriska fråga har redan ett svar – JA!! I ett unikt beslut i fjol har Internationella domstolen i Haag slagit fast just detta ansvar, vilket bland många andra Supermiljöbloggen uppmärksammade.

Det går nu nästan inte en enda dag utan att vi får höra nyheter om rekordtemperaturer och hotande värmeböljor, inte alls långt från vårt land.

Sveriges klimat blir också mer extremt

Absolut ingenting talar för att Sverige skulle slippa den här utvecklingen, framhåller klimatforskarna på SMHI.

Desto mer märkligt är det då att Tidöregeringen inte är mer ensamma om sin populism. Det bekväma beskedet till medborgarna om att det minsann inte ska ske några prishöjningar på bensin och diesel instämmer samtliga oppositionspartier i. S och C säger rentav ja till Tidöpartiernas skattesänkning.

Det gör inte V, men man hade först tänkt göra det och ändrade sig sent. MP har för sin del dragit tillbaka sitt förslag om en skattehöjning på bensin och diesel. Även dessa partier verkar vara rädda för effekten på väljarna av dyrare bensin och diesel.

Men tror man på styrmedel borde man också tro på att det är fullt möjligt att med politisk precision stötta svagare hushåll och starkt bilberoende lantbefolkning.

Och man borde också tro på att många, många väljare skulle uppskatta klarspråk om vad dagens tilltagande klimatkris kräver.