Årets ozonhål det fjärde största

Ozonlagret har sedan freoner förbjöds börjat återhämta sig, men det dröjer länge innan det är tillbaka på stabila nivåer. 

Ozonlagret skyddar mot farlig UV-strålning, som bland annat kan ge hudcancer. Det förtunnades bland annat genom att vi använde freoner till kylskåp och luftkonditioneringsapparater. Världens ledare insåg att detta var farligt för människor och kom överens om att sluta använda freoner.

Professor Johan Rockström inledde sitt hyllade sommarprogram med freonfrågan:

”Vi hade tur, en otrolig tur”, förklarar professor Paul Crutzen, som fick nobelpris för sin upptäckt att våra utsläpp av freoner hotade livet på jorden genom att fräta hål i ozon­lagret som skyddar oss mot farlig UV-strålning från solen. Men vetenskapen varnade i tid, och 1987 skrev 40 länder på Montreal-protokollet, som förbjöd ozonförstörande substanser. En otrolig framgång! ”Vi lyckades undvika en global katastrof med en hårs­mån”, fortsätter Paul, ”utan att ens veta om det”.

Hur då? Jo, det fanns två molekyler, som var lika bra som bärare av värme och kyla: klor och brom. Av en slump valde industrin klor som standard för freoner, och det var tur för mänskligheten. För det skulle visa sig att brom är 50 till 100 gånger mer frätande på ozonlagret, vilket antagligen inneburit att vi skulle ha förstått problemet för sent och helt ovetande knuffat planeten över en oåterkallelig tröskel.

Nu visar det sig att kampen för ett stabilt ozonskikt är långt ifrån över. Årets ozonhål var nämligen det fjärde största som någonsin uppmätts. Det beror främst på naturliga orsaker, men är ändå farligt för oss. Till exempel kan ett tunnare ozonlager göra det svårare för haven att suga upp koldioxid.

Tidigare har vi på Supermiljöbloggen skrivit om att det kan dröja till 2070 innan ozonlagret återhämtat sig helt.