Cykelbanor – när folket själva får bestämma

Fyra år efter den våldsamma jordbävningen i Nyzeeländska Christchurch har staden återhämtat sig. Men när medborgarna fick lov att bestämma ändrades byggplanerna, och nu hoppas Christchurch på att bli söderns nya cykelmetropol.

2011 skakades Christchurch av en jordbävning som uppmättes till 6.3 på Richterskalan. Skalvet jämnade stora delar av staden med marken och svepte bort den infrastruktur som uppförts som resultat av låga bensinpriser och tillgång till billiga fordon. Men i katastrofens efterdyningar började en ny attityd göra sig hörd. Stadens ledning frågade medborgarna hur de ville se sin stad utvecklas, och befolkningen var enig – Christchurch måste bli grönare och mer anpassat till människornas behov. Allt eftersom staden byggdes upp på nytt lades det även fram planer för att fullfölja allmänhetens önskemål. Christchurch skulle bli en cykelstad.

Idag har regeringen öronmärkt över 80 miljoner kronor i syfte att skapa en sprillans ny cykelinfrastruktur, skriver the Guardian. Planerna bygger på modeller från cykeloaserna Amsterdam och Köpenhamn och flera moderniseringsprojekt har redan dragit igång. Men det är inte bara cykelbanor som rullas ut, utan även en ny inställning till städers möjligheter att erbjuda en mobilitet som är bra för både människan och miljön. Genom gemensamma ansträngningar från politiskt håll och civilsamhället börjar en ny stadsbild ta plats.

Engagemanget visar sig bland annat i form av cykelbutiker och projekt för att främja cykeldelning i staden, och resultatet har blivit en ökning av det totala cykelanvändandet. Utvecklingen är även i linje med landets planer på att stänga ner sina kolkraftverk till förmån för förnybar energi, som Supermiljöbloggen rapporterade om i början av augusti.

Än har de en bit att färdas för att realisera visionen om ”söderns Köpenhamn”. En omstrukturering av infrastrukturen är en ansträngning som kräver några år, men det verkar som om det våras för cykeln i Christchurch.