Tågen slog rekord i förseningar och fel förra året

De svenska tågens punktlighet var rekordlåg 2024. Bara 87,1 procent av persontågen kom i tid, eller högst fem minuter för sent. Samtidigt rapporterades över 70 000 fel på tågen under 2024. Orsakerna är flera, men eftersatt underhåll och bristande finansiering under lång tid är viktiga faktorer.

I förra veckan presenterade Trafikanalys sin statistik för 2024. Inte någon gång sedan myndigheten började mäta 2013 har så låg andel tåg kommit i tid, även om en liknande bottennotering gjordes 2010. Det näst sämsta året var 2023.

Värst på långdistanståg och i Norrbotten

Pendeltåg och andra tåg som kör kortare sträckor var punktligast, medan långdistanstågen hade mest problem. Bara 70 procent av dem kom fram i tid.

Bäst på att komma i tid var tågen i Hallands och Jönköpings län, medan tågen Norrbotten var ett riktigt bottennapp: där var mer än vartannat tåg försenat, skriver SVT.

När det gäller orsaker hänvisar Trafikverket till vinterväder i början och slutet av året, att antalet tågresor ökat, liksom antalet underhållsarbeten. Det som sticker ut 2024 är så kallat ”spårspring”, skriver Dagens Nyheter. Obehöriga personer vid spåret ledde till cirka 4500 förseningstimmar 2024, jämfört med 3000 år 2023.

Drygt 200 fel per dag

SVT har djupdykt i tågkaoset och tagit fram statiskt för antalet anmälda fel på järnvägen, till exempel trasiga växlar, nedrivna kontaktledningar och sprucken räls. Också här var 2024 värsta året på flera år: 73 649 fel anmäldes – mer än 200 per dag.

Järnvägen mår inte bra. Den är sjuk, det finns mycket som är eftersatt och som borde ha bytts ut för länge sedan, säger Håkan Englund, ordförande i fackförbundet SEKO för järnvägsarbetare inom Infranord, till SVT.

Underhållsskulden växer

Vi åker mer tåg än någonsin och infrastrukturen och satsningarna på järnvägen har inte alls hängt med. Trafikverket uppskattar att den så kallade underhållsskulden till 91 miljarder kronor för att komma ikapp med det eftersatta underhållet.

I grunden är det ju en politisk fråga. Järnvägen är i princip helt offentligt finansierad så skicket på infrastrukturen är ju resultat av politiska beslut hela vägen igenom. Man har valt att vi ska har ett ökat resande men vi ska inte ha de kostnader som finns för det. Det valet har man gjort i många regeringar. Det är inte tillräckligt för att bibehålla standarden i nuvarande skick, och det är ännu längre ifrån att bygga tillbaka och öka standarden, säger Carl-William Palmqvist, docent i järnvägsteknik vid Lunds universitet, till SVT.