Dieten som räddar planeten – nu med rättviseperspektiv

Mer grönsaker, baljväxter, fullkorn och nötter – och högst 105 gram rött kött i veckan. Det är så vi borde äta för att rädda planeten. 15 miljoner förtida dödsfall per år skulle också kunna undvikas om alla anammade denna ”planetära hälsokost”, enligt en stor vetenskaplig sammanställning.

Det är den internationella forskargruppen EAT Lancet Commission* som för andra gången presenterar sina resultat i den ansedda tidskriften The Lancet. Rekommendationerna skiljer sig inte så mycket från den tidigare versionen från 2019, men forskningssammanställningen innehåller flera viktiga nyheter.

Forskarna har nu undersökt hur vårt livsmedelssystem påverkar alla de nio planetära gränserna. Sju av nio gränser är numera överskridna – och för fem av de sju är det faktiskt maten som är den viktigaste orsaken. Matproduktionen står för nästan allt läckage av kväve och fosfor som leder till övergödning, stora utsläpp av bekämpningsmedel och andra kemikalier. Avskogning för bete och storskalig odling av ett fåtal grödor är också mycket negativt för den biologiska mångfalden.

När det gäller växthusgaser står maten för för 30 procent av utsläppen. Genom att följa de planetära kostråden skulle matens klimatpåverkan kunna halveras.

Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning och en av Lancet-kommissionens tre ordföranden, framhöll under lanseringen som hölls i Stockholm under fredagen att ett förändrat matsystem är helt avgörande för att vi ska ta oss tillbaka inom de planetära gränserna.

Mer rättvist matsystem behövs

Hans kollega Christina Hicks, professor vid Universitetet i Lancaster, berättade om arbetet med att definiera så kallade sociala basvillkor som rätt till mat, anständiga arbetsvillkor och hälsosam miljö. 3,7 miljarder människor saknar dessa basvillkor, enligt rapporten. Samtidigt står 30 procent av jordens befolkning för 70 procent av matens miljöpåverkan.

Om alla skulle äta enligt den rekommenderade dieten skulle vår matproduktion behöva ställas om: vi skulle behöva producera mer av vissa livsmedel och mindre än andra.

Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, forskare vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare, i ett pressmeddelande.

En hälsosam kost som räddar planeten

En tallrik med den planetära hälsodieten består till hälften av grönsaker. Proteinet kommer från en rad olika källor men baljväxter som ärtor, bönor och linser tar större plats än vad de gör på de flesta svenskar matbord idag. Per dag blir rekommendationen som följer:

• 500 g frukt och grönsaker
• 250 g mjölkprodukter
• 210 g fullkorn
• 75 g baljväxter
• 50 g stärkelserika rotfrukter
• 50 g nötter
• 30 g fisk och skaldjur
• 30 g kyckling
• 15 g rött kött (nöt, gris, lamm)
• 15 g ägg (motsvarar ca 2 per vecka)

Kommissionens medicinske expert och ordförande Walter Willett lyfte fram att många traditionella dieter har sett ut ungefär så här, i stora delar av världen. Denna typ av kosthållning skulle också kunna ge många ett längre och friskare liv – 15 miljoner förtida dödsfall skulle kunna undvikas årligen.

Mat är dock ett känsligt ämne, och efter att förra EAT Lancet-rapporten publicerats fick forskarna ta emot en flod av kritik och sociala mediekampanjer. Mycket av kritiken verkar ha orkestrerats av en PR-byrå betald av kött- och mejeriindustrin. Och kritik lär komma även denna gång förutspår Sveriges Radios klimatkommentator, inte minst med tanke på dagens hårda diskussionsklimat, och hälsotrender med mycket fokus på protein.

* Den vetenskapliga kommissionen består av 37 forskare från olika universitet i 16 länder. Kommissionen koordineras av ett sekretariat på organisationen EAT-Forum.