Forskare: regeringens klimatpolitik skadlig både för klimatet och ekonomin

Regeringens klimatpolitik är inte skadlig bara för klimatet. Även samhällsekonomin försämras, framförallt situationen för hushåll med svag ekonomi. Det framhåller fyra forskare i en studie som undersökt effekterna av mångmiljardstödet till sänkta bensin- och dieselpriser.

Bakom studien står Uppsalaforskarna Mikael Karlsson och Jens Ergon, samt Göran Finnveden och Markus Larsson från KTH i Stockholm. Deras rapport publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climate Policy och i en debattartikel i SvD redogör de för sina slutsatser.

De underkänner regeringens resonemang att klimatpolitiken inte får hota svensk konkurrenskraft och ekonomi, och att klimatpolitiken inte får gå på tvärs mot befolkningens uppfattning. De menar att det är tvärtom – både allmänhet och företag efterlyser kraftfull klimatpolitik och ledarskap. Och att miljardstödet till generellt sänkta fossilbränslepriser är kontraproduktivt, inte bara för själva klimatet:

Vår övergripande slutsats är att energiskattesänkningar på drivmedel är ett dåligt recept för klimat, ekonomi och låginkomsttagare. Ett inkomststöd av samma storlek är mer effektivt för att kompensera hushåll för höga drivmedelspriser – med obetydlig förändring av utsläppen och med likvärdig eller större positiv effekt på BNP och sysselsättning, skriver forskarna i SvD.

Inkomststöd ger lägre klimatutsläpp

I sina analyser har forskarna modellerat effekterna av att använda budgetutrymmet som förbrukats till fossilbränslena på en rad andra sätt, till exempel till elbilssubventioner, inkomststöd och inkomstskattesänkningar. Slutsatsen är alltså att dessa metoder hade varit mer gynnsamma såväl för samhällsekonomins utveckling som för klimatet.

Forskarna inledde studien när regeringen lagt åtta miljarder kronor till att sänka bränslepriserna. I dagsläget är de sammanlagda budgetutgifterna för detta väsentligt högre, påpekar de. Forskarna varnar också för ännu högre kostnader framöver för stat och samhälle, bland annat i form av hotande böter från EU om de bindande utsläppsmålen fram till år 2030 inte klaras.

Höstbudgeten för 2026 lär ge en del svar på vilken politik regeringen avser att driva. Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar förslaget om jämnt en månad, den 22 september.