Gästtext: I Stormens öga

Amos Strömberg blev redan som 20-åring aktiv i miljörörelsen via organisationer som Jordens Vänner, Ende Gelände och Earth First!-läger i England. Idag identifierar han sig som fd brunkolsakvist då han inte tycker att miljörörelsen är radikal nog. Istället betraktar Amos idag klimatfrågan från ett globalt energiperspektiv. Supermiljöbloggens kultursida publicerar hans text om klimatpolitikens otillräcklighet.

Klimatpolitiken börjar äta upp sig själv

det skulle krävas kvicksilver

för att raffinera en rationell lösning

batterier är vår tids avlatsbrev

liberalismen härrör från bergsschaktens mineraler

och staten är en säck av grovmalda industrier

Men duvorna älskar i augustivädret

Och uppvärmning är inte det största problemet

bara det första

och änglarna flyger likt vita syrenblommor runt jordklotet

två teskedar krossat stenkol i kaffet

smakar besk historia

och skogsrået döljer någonting hemskt bakom hennes hår

hon vet

Och bergen mumlar oförståliga sapfiska strofer

medan vi tömmer dem på metaller

och jordarna torkar ut av Västvärldens blyfyllda andedräkt

Industriella revolutionen gick som planerat

människorna sökte i jordskorpan som mullvadar

desperata efter kunskap och uppfinningar

glömde bort sig i sig själva

och nu pulserar havets innanmäte

Stormens Öga har öppnat sig

oljeriggarnas tentaklar kittlar jordens ögonlock

magman pulserar hektiskt i hennes inre

Maskiner rasslar tungmålstalande

Och detta är bara början

människan kommer inte hejda sig

ty kisel glittrar mer än silver

Av Amos Strömberg