”Hundratals enskilda remissvar om skogsutredningen har nonchalerats”

Det återstår bara timmar innan kyrkostyrelsen lägger fram sitt förslag till kyrkomötet om hur den stora skogsutredningen ska besvaras. In i det sista kommer kritik mot hur processen har skötts.

Många hundra remissvar från enskilda personer har knappt ens blivit lästa. Det säger kyrkomedlemmen Elisabet Jansson efter egen undersökning. Men hon hoppas på ett bra utfall ändå.

– Ja, jag hoppas verkligen att arbetsgruppen som lett beredningen tagit intryck av det starka engagemanget och lyssnat trots allt, betonar Elisabet Jansson.

Hon har sedan några år tillbaka varit ytterst aktiv på gräsrotsnivå och i ett av kyrkans nätverk för att få fram en förändring av skogsförvaltningen. Och håller nu tummarna för att ett, ur hennes perspektiv, bra och progressivt förslag läggs fram.

Men Elisabet Jansson, och många andra medlemmar som engagerat sig, har farhågor. Hon anser att remissprocessen varken varit transparent eller tydlig. Hon berättar att hon ”anade ugglor i mossen” i samband med SMB:s avslöjande i vintras om de så kallade skuggutredningarna.

Motutredningarna vägledde många remissvar

Dessa initierades av de ansvariga för skogsförvaltningen, stiftsjägmästare samt egendomsnämnder och gick huvudsakligen ut på att påvisa ekonomisk katastrof om förslagen genomfördes.

– De här motutredningarna har varit vägledande för många remissvar från olika håll i kyrkan. Och i mina nätverk och k ontakter har jag hört många exempel på att till exempel församlingar och kyrkoråd fått menande rådatt inte lämna några remissvar, utan låta stiften ta hand om saken.

Men det finns mer. DN publicerade för några veckor sedan ett avslöjande om ett utkast från beredningsgruppen, i vilket kyrkoutredningens förslag i huvudsak var på gång att sänkas.

I en uppföljande artikel i Kyrkans Tidning framkom uppgiften att en stor andel av de remissvar, cirka 900, som inkommit från enskilda kyrkomedlemmar eller från en engagerad allmänhet inte tagits någon notis om alls från beredningsgruppen sida.

”Man kan inte strunta i enskildas remissvar”

– Det gjorde mig mycket upprörd. När skogsutredningen lades fram i höstas och skickades ut var det sagt att det var fritt fram för vem som helst att lämna synpunkter. Då kan man inte i ett senare skede strunta i vad inte minst kyrkomedlemmar tycker.

Elisabet Jansson tog kontakt med flera av de centrala personerna i beredningsgruppen. En av dem säger i ett muntligt samtal med henne att det inte gjorts någon form av sammanställning, statistik, diagram eller liknande av dessa svar. ”Nej, vi lyssnar in opinionen och ser vart vinden blåser. Processen har bara börjat. Vi kanske lyfter in dessa synpunkter senare i processen” lyder hennes eget citat ur minnet från samtalet.

– Det lät ju mycket kryptiskt. Vad menas med senare, när kyrkostyrelsen ju ska besluta om sitt förslag nu den 11 juni? frågar hon sig.

Ett tydligt besked fick hon skriftligen från kyrkokansliets processledare. Denne bekräftar i ett e-mail, som SMB tagit del av, att det inte gjorts någon sammanställning av alla dessa svar. Varken i form av arbetsmaterial eller som en upprättad officiell handling.

– Det utgör för mig en bekräftelse att de inte heller tillmätts någon betydelse, eller varit med i beredningen överhuvud taget, konstaterar Elisabet Jansson.

Loppet inte kört om svaret blir ”dåligt”

Hur kyrkomötet föreslås hantera sin egen skogsutredning får vi inom kort nu veta. Om ett ”dåligt” förslag läggs fram för, och antas av, kyrkostyrelsen är loppet trots allt inte kört, anser hon avslutningsvis.

– Nej, det är ju kyrkomötet som senare i höst fattar det avgörande beslutet. Och inför kyrkomötet står det fritt fram för mötesdeltagarna att lägga fram motioner för att i så fall få ett annat och bättre slutligt ställningstagande.

En annan möjlighet att påverka är att göra skogen till en fråga inför valet av nya ledamöter till kyrkomötet. Kyrkovalet hålls i september. Det nya kyrkomötet tillsätts inte förrän efter nyår, men blir det ett tryck i ”valrörelsen” kan även det nuvarande rådets ledamöter påverkas, hoppas Elisabet Jansson.