EU:s ministerråd har klubbat strömmingskvoter för Östersjön som går emot såväl forskarvärlden som EU-kommissionen. Enligt marinexperter hotas beståndet av kollaps. Svenske fiskeministern Peter Kullgren (KD) välkomnar dock beslutet och säger att det ligger nära vad regeringen önskade.
Samstämmiga bedömningar från forskarsamfundet om behovet av radikala åtgärder för att rädda det sviktande sill- och strömmingsbeståndet i Östersjön och Bottenhavet har ännu en gång förklingat ohörda (norr om Kalmar kallas sillen för strömming, red:s anm).
EU:s fiskeministrar enades vid sitt möte på tisdagen om fångstkvoter skyhögt över forskarnas rekommendationer. Eller man kan kanske säga att kvoterna hamnade oändligt över vad de mest oroade forskarna krävt – nämligen totalstopp.
Kvoterna för 2024 fastställdes till 40 000 ton i Östersjön, samt 55 000 ton i Bottenhavet och Bottenviken. Detta är förvisso en rejäl minskning jämfört med i år, men långt över vad kommissionen föreslog. Kommissionen ville se en gräns på 28 000 ton för Östersjön och 1000 ton för de övre haven – och enbart som bifångster.
Det riktade fisket efter sill och strömming, som utförs av några få jättelika industritrålare, utgör den helt överväldigande faran för beståndet – som minskat kraftigt under några få år. Enligt organisationen Baltic Waters undersökningar står 20 industrifartyg för 95 procent av fångsten. Den har också visat att rapporteringen av fångsterna i hög grad varit felaktig och att straff för detta uteblivit.
Resursmässigt bisarrt industrifiske
Rent resursmässigt är trålningen därtill närmast bisarr. Fångsten blir till fiskmjöl och foder åt odlad lax – och sålunda försvinner en mycket stor del av näringsvärdet genom att gå till uppfödningen av nästa art i näringskedjan.
Enligt DN uttalade sig miljökommissionären Virginijus Sinkevicius, ansvarig för fisket, mycket drastiskt när ministrarnas beslut presenterades: ”Vetenskapen säger att även om inget fiskas upp så kommer troligtvis inte sillbeståndet vara på en nivå som ligger över kravet på minskad lekbiomassa.”
Fiskenationerna runt Östersjön tuffar alltså ändå på oförskräckt mot den totala utrotningen av ett för hela havets ekosystem så viktigt bestånd.
Den svenska regeringen drev linjen att industritrålningen inte skulle begränsas. Ansvarige ministern Peter Kullgren är heller inte bekymrad över denna, trots allt forskningsstöd om dess skadlighet. ”Det är kvoterna som är det viktiga”, säger han till Svt Västernorrland.
Regeringens bekymmersfria attityd har kritiserats stenhårt i sociala medier under onsdagen, här ett enda litet exempel.
Det blev även en ren politisk reaktion i riksdagen under onsdagen. Miljöpartisterna Per Bolund, avgående språkrör, samt Rebecka le Moine och Emma Nohrén anmäler den svenska regeringen och ministerrådet till EU-domstolen.
Enligt miljöpartisterna ”strider beslutet mot unionens egna fiskelagar. De fiskekvoter som sattes för sill och strömming från Bottniska viken i norr till centrala Östersjön i söder, går skyhögt över lagstiftningens krav på försiktighet. Landsbygdsministern har inte ens varit beredd att erkänna att industritrålarnas överfiske är ett problem, utan grundlöst hävdat att tillräcklig kunskap saknas för att försiktighetsåtgärder ska kunna vidtas, skriver de på DN-debatt.
SMB söker landsbygdsminister Peter Kullgren för en kommentar till MP-kritiken.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
