Järnvägar och hamnar måste klimatanpassas – både i Sverige och övriga världen

Skyfallen i mellersta Norrland visade hur utsatt det svenska järnvägsnätet är när inte klimatanpassning prioriteras. Nu visar en internationell rapport att världens hamnar också är allt värre utsatta för klimatförändringens effekter. För Nordens viktigaste hamn Göteborg har ett forskningsprojekt inletts om hur den ska skyddas. Hur regeringen vill tackla frågan om anpassningen är dock ytterst oklart.

I september klipptes en sträcka av Norra stambanan vid Skorped i Ångermanland helt av efter ett oerhört intensivt regnande. Samma väderhändelse stoppade även trafiken mer tillfälligt på kustnära Botniabanan.

Det visade sig snart att intensiv avverkning på berget alldeles ovanför stambanan starkt kunde misstänkas för att ha förvärrat vattenflödena nedför berget. Det svenska skogsbruket, vars klimateffekter redan ifrågasatts av andra skäl, visade sig inte ens finnas med i regeringens planer för klimatanpassningen. En förklaring är att klimatanpassningsutredningen, presenterad i maj i år, inte fick föreslå några åtgärder som innebar kostnader för staten. Detta framgår av P1:s intervju med ordföranden Johan Hjalmarsson.

Den planering som länsstyrelserna ändå hade dragit igång för några år sedan för att kartlägga skred- och översvämningsrisker och samordna arbetet mellan olika huvudmän om planeringen av insatser fick bantas hastigt i fjol då Tidöregeringen sänkte anslagen kraftigt. SMB berättade om detta hösten 2023.

Världens hamnar är mycket sårbara – även Göteborg

Vare sig järnvägar eller hamnar, central infrastruktur för alla länder, lär emellertid kunna klimatanpassas utan kostnader.

En färsk rapport från internationellt verksamma logistikförsäkringsbolaget TT Club och ingenjörskonsultföretaget Haskoning konstaterar att världens 3 700 större hamnar redan utsätts för klimatrelaterade skador för mångmiljardbelopp årligen. 90 procent av dem riskerar också fortsatta och förvärrade skador och driftsstörningar när klimatuppvärmningen eskalerar. I potten ligger närmast omätbara värden om världshandeln störs kraftigt.

Rapporten slår fast att det behövs både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att säkerställa funktionen hos hamnarna.

Till de hotade hör definitivt Göteborgs hamn, som enligt hamnens egen statistik hanterar en femtedel av hela Sveriges utrikeshandel och 55 procent av all containerbaserad handel. De mycket stora investeringar som nu görs i förbättrad logistik i och till hamnanläggningarna, utbyggd kapacitet och annat måste nu också klimatanpassas. Hur det ska göras undersöks under tre år i ett forskningsprojekt som leds av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och SMHI med finansiering från Energimyndigheten, berättar Dagens Industri i en artikel.

Störningarna som hotar verksamheten kan vara av många slag. Allmänt höjda havsnivåer, högvatten vid kraftiga stormar (som därtill kan ge andra mekaniska skador på anläggningar och utrustning), extrema skyfall och svåra värmeböljor är viktiga exempel. Ett särskilt problem är de kombinationseffekter som kan uppstå när olika klimatrelaterade händelser inträffar samtidigt.

Motsägelsefullt i regeringen

Hur regeringen Kristersson egentligen ser på frågan om klimatanpassning och vad denna ska få kosta staten är ytterst oklart i nuläget. Uttalanden från ansvariga politiker, skrivningar i budgetar och i själva klimatanpassningsutredningen spretar nämligen åt helt olika håll.

Till exempel kom det förvirrande besked efter det katastrofala regn som stängde stambanan genom Ångermanland under ett par veckor tidigare i höst. I en granskning visade DN att regeringens beslut 2023 att kraftigt sänka länsstyrelsens planeringsanslag mycket riktigt också lett till att det samordnande arbetet avstannat i större delen av landet.

Klimatminister Romina Pourmokthari (L) kritiserade trots detta i sin kommentar till tidningen länsstyrelserna för att de inte prioriterat det viktiga anpassningsarbetet. Även om regeringen dragit ned anslaget kraftigt för just anpassningen borde man ändå prioriterat den genom att använda andra delar av sina stora anslag, framhöll hon.

Hennes uttalande mötte starka reaktioner från oppositionshåll, till exempel såsom ”fullständigt oseriöst” enligt en kommentar.

Ministerns utsaga kan dock även ifrågasättas av andra än politiska motståndare. Har regeringen uttalat att arbetet med klimatanpassning ska prioriteras? I 2024 års budget, samt i den följande tvåårsplanen dras anslaget ned från 140 till 90 miljoner per år, utan närmare förklaring än att anslaget till MSB och länsstyrelserna för klimatanpassning ska ”avvecklas.” Frågor om hur regeringen ser på saken har förblivit obesvarade.

Skydd mot stigande hav statens huvudvärk?

Även skrivningar i anpassningsutredningen och i direktiven till densamma om att förslag på åtgärder som medför utgifter för staten inte får tas med krockar totalt med varandra.

Enligt utredningen ska kommuner och fastighetsägare bära ett stort ansvar för många av de anpassningsåtgärder som kommer att behövas. Man föreslår till exempel lagändringar som ger kommunerna rätt att ta ut särskilda avgifter av vatten- och avloppskollektiven för skyddsåtgärder mot skyfall och översvämningsrisker.

Om de sannolikt största utgifterna – skydd i kustområden mot höjda havsnivåer – konstaterar utredningen dock att det är orimligt att inte låta staten ta huvudansvaret. Detta låter som ett verkligt svårt kapitel och det återstår att se var utredningens förslag landar. Än så länge är det dunkelt.