Trots all vittnesbörd om behovet av att förbättra och öka klimatanpassningen kapar nu regeringen Kristersson anslaget med en tredjedel i nästa års budget. Nedskärningen påverkar främst det organisatoriska och kartläggande arbetet inom länsstyrelserna och MSB; Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap – och har mötts med förvåning.
Behovet av bättre grundinformation om skred- och översvämningsrisker och andra negativa förändringar som det varmare klimatet medför är stort. Länsstyrelserna, MSB och andra expertmyndigheter, som exempelvis SMHI, arbetar som bäst med att genomföra inventeringar och ta fram underlag.
Regeringens särskilda råd för Klimatanpassning konstaterade i sin första rapport 2022 att det här arbetet måste ta fart. Myndigheter måste samordna sig än mer än idag och kommunerna behöver involveras i planeringen. Lagstiftningen behöver också förändras på många punkter, till exempel för att ge kommunerna möjlighet att finansiera viktiga insatser via vatten- och avloppslagen.
Men regeringens budgetförslag innebär det rakt motsatta. Anslaget för klimatanpassning, som ingår i utgiftsområde 20 i budgeten, miljö, klimat och natur, sänks 2024 från nästan 140 till 90 miljoner. Även i långtidsöversikten för åren 2025 och 2026 kvarstår anslaget på denna nivå.
Myndigheter förstår inte skälet till nedskärningen
Åtgärden har inte förklarats närmare i budgetunderlaget. På både MSB och Klimatanpassningsrådet ställer ansvariga talespersoner sig frågande över orsaken.
Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag. Jag vet inte heller om man tycker att det ska finansieras på något annat sätt, säger Mette Lindahl Olsson, chef för enheten för beslutsstödssystem på MSB till DN.
Enligt skrivningen i budgeten ska MSB:s och länsstyrelsernas arbete med klimatanpassning ”avvecklas” utan närmare förklaring. Detta står uttryckligen i strid med en förordning som utfärdades redan 2018 om länsstyrelsernas samordningsansvar för just klimatanpassning.
DN har även sökt klimatminister Romina Pourmokthari (L) för en kommentar.
Det ska sägas att bidraget till kommunerna för förebyggande, fysiska insatser mot skred och översvämningar kvarstår orört. Det uppgår till 500 miljoner kronor. Detta anslag har varit närmast oförskämt lågt under lång tid och höjdes för ett par år sedan 20-faldigt under dåvarande S-MP-regeringens sista tid, något SMB rapporterade om.
500 miljoner per år kan låta mycket, men är enligt uppskattningar och beräkningar som gjorts i en hemställan från Sveriges Kommuner och Regioner ändå helt i underkant. Den pågående förändringen av klimatet, med ökad nederbörd, men även hårdare torka och värmeböljor kommer att kräva anpassningsåtgärder för i storleksordningen två miljarder kronor årligen ända fram till nästa sekelskifte, enligt denna.
Den här sommarens extrema väderhändelser i Sverige, med svåra skyfall i Åre med efterföljande skred och stora skador, understryker behovet av skärpt arbete med klimatanpassning, såväl praktiskt som teoretiskt. Knappast det motsatta.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
