Lägre kostnad kan få fler att välja kollektivtrafiken – men biljettpriserna höjs

Nytt år, ny kollektivtrafiktaxa – och nya priser betyder i regel högre priser. Samtidigt visar en undersökning att fyra av tio stockholmare skulle resa mer kollektivt om priset var lägre. Det finns mycket att göra för att ge kollektiva färdmedel en skjuts – men än så länge är svenska städer knappast några föregångare.

Vid årsskiftet höjde SL, som kör kollektivtrafiken i Stockholm, priserna på både enkelbiljetter och månadskort. En enkelbiljett kostar nu 42 kronor och ett månadskort 1020 kronor (tidigare 39 respektive 970 kronor). Stockholms kollektivtrafikpriser hör till de högsta i Europa – kostnaden för ett månadskort är tredje högst bland europeiska huvudstäder.

I en Novus-undersökning, utförd på uppdrag av White Arkitekter, uppger 41 procent av stockholmarna att de skulle utnyttja kollektivtrafiken mer om priserna var lägre. Var tredje invånare som idag tar bilen till jobbet kan tänka sig att byta till andra färdmedel. 

I undersökningen framkommer också att det stockholmarna helst vill se mer av i staden är grönska och planteringar (42 procent), uteserveringar (35 procent), torg med sittplatser för spontana möten (27 procent) och parker (21 procent). 

En sådan utveckling kräver att bilarnas yta i staden minskar, vilket det finns potential för i just Stockholm. Hela 80 procent av stockholmarna har mindre än 30 minuter på cykel till sin arbetsplats, enligt Stockholms stad. Samtidigt färdas bilister ofta ensamma i sin bil – och kör korta sträckor.

Kollektivtrafikens priser har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset

Anledningen till prisökningen är minskat resande efter pandemin och därmed minskade intäkter, vilket också resulterat i 16 nedlagda busslinjer och minskad turtäthet i tunnelbanan.

Samtidigt som kollektivtrafikresenärerna – inte bara i Stockholm utan på många håll i landet – fick högre priser sänktes bensinpriset med fyra kronor. Detta trots att kollektivtrafik bör främjas framför privatbilism – och det faktum att kollektivtrafikens priser har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset under 2000-talet. 

I Västsverige gör Västtrafik en årlig undersökning vid namn Hållplats, där man kartlägger resebeteende och inställning till olika färdmedel. I fjolårets rapport framkom att pris är en viktig faktor för ökat resande med kollektivtrafik – men att tillgänglighet är ännu viktigare.

Europeiska föregångare: Norge, Frankrike och Tyskland

Flera europeiska städer har nyligen infört kostnadsfri eller kraftigt subventionerad kollektivtrafik, till exempel norska Stavanger och franska Montpellier. I Tyskland har man lanserat en nationell kollektivtrafikbiljett, som för en månad kostar 49 euro, motsvarande ungefär 550 svenska kronor. Det kan jämföras med ett månadskort i Stockholm som alltså kostar nästan dubbelt så mycket. 

Det närmaste vi kommer i Sverige är SJ:s månadsbiljett, som bara går att köpa för resor mellan två orter (och som inte ger fria resor i den regionala kollektivtrafiken). En sådan biljett kostar från 4800 kronor mellan Stockholm och Göteborg. Ett årskort hos SJ, för fria SJ-resor inom landet, kostar från 43 300 kronor. 

Utöver priserna är som sagt tillgänglighet en viktig faktor för ökat resande med kollektivtrafik. Här finns saker att göra bortom utbyggnad av tunnelbanelinjer och annan infrastruktur, till exempel mer flexibla prismodeller och justering av giltighetstid.

SL meddelade häromåret att de under 2023 skulle införa så kallad “capping” – ett pristak för biljetter under en viss period. Något sådant lanserades dock aldrig under fjolåret, och SMB har försökt få en uppdatering om projektet – men har ännu inte fått något svar.