Ny FN-rapport: Bara BNP-måttet räcker inte

Bruttonationalprodukten BNP är den viktigaste måttstocken för ekonomisk utveckling. Men det är mycket som inte kommer med inom en BNP-mätning: om människors liv faktiskt blir bättre, om jämlikheten i samhället ökar eller minskar, vad som händer med miljön med mera. En grupp ekonomiska experter har därför på uppdrag av FN tagit fram ett system för att mäta länders utveckling ”beyond GDP”, bortom BNP.

Det var medlemsstaterna själva som i samband med FN:s framtidspakt kom med förslaget att ta fram andra mått än BNP. Den expertgrupp som fick uppdraget har nu presenterat sin rapport, Counting What Counts. Den innehåller en rad indikatorer som kan användas för att mäta hur länder ligger till i andra avseenden än den rena ekonomiska utvecklingen.

Grunden i den ”dashboard” – den instrumentpanel – som presenterats utgörs av de tre huvudprinciperna fred, mänskliga rättigheter och respekt för planeten. Sedan föreslås måttstockar inom tre huvudområden: Välmående, Jämställdhet och delaktighet, Hållbarhet och motståndskraft (resiliens). 

Området Välmående har underkategorier som hälsa, utbildning, trygghet, social sammanhållning och miljökvalitet. Inom området Jämställdhet finns kategorier som inkomstklyftor, delaktighet i arbetslivet och regionala skillnader, och inom området Hållbarhet finns kategorier som mänskligt kapital, naturligt kapital och institutionellt kapital. 

Meningen är att det inom alla dessa kategorier ska finnas sätt att statistiskt mäta läget och kunna följa utvecklingen. Många sådana måttstockar finns redan, medan andra kan skapas med hjälp av statistiker inom FN.

Meningen är också att varje land ska skapa sin egen instrumentpanel för ”bortom BNP”-måtten. Förhoppningsvis ska sådana skräddarsydda instrumentpaneler hjälpa FN:s länder att ta in de nya måttstockarna i sin planering och sina budgetarbeten, så att högre BNP inte blir politikens enda mål. 

Skapa nya ord för utvecklingen

Nya ord kan också behöva skapas, heter det i den FAQ (frågor-och-svar-lista) som åtföljer rapporten. Man pekar på begreppet recession, som kom att öka allmänhetens förståelse för BNP och ekonomisk utveckling. På samma sätt kan det behöva tillkomma nya ord för tillbakagång när det gäller social sammanhållning, skolresultat eller en alltmer skadad miljö. Det skulle ge de icke-ekonomiska måtten en större tyngd och synlighet. 

Detta är inte första gången som alternativ till BNP som utvecklingsmätare har framförts. Men den nya samlingen måttstockar är speciell bland annat för att den baserar sig på FN:s grundläggande värderingar och ska kunna användas av alla länder oavsett utvecklingsnivå. Rapporten innehåller också planer för hur genomförandet – ofta ett svårt steg när det gäller nya system – ska gå till när det gäller utvecklingen av ny statistik, nationell tillämpning och internationell koordinering.

Ligga till grund för budgetarbetet

Rapporten redogör tydligt för vad som förväntas på varje nivå. Regeringar förväntas utveckla nationella instrumentpaneler med respektive lands egna mått, och låta dem ligga till grund för planering och budgetarbete. FN förväntas göra en årlig ”Bortom BNP-rapport” där systemet tillämpas på alla länder. De som behöver ekonomiskt och tekniskt stöd för att införa Bortom BNP-systemet ska i möjligaste mån få detta. 

Vad vi mäter skapar vad vi värderar. Denna rapport ber inte världen att överge BNP. Den ber om något större: att se hela bilden, och handla i enlighet med detta, heter det i rapportens sammanfattning. 

I nästa steg kommer nu en FN-ledd mellanstatlig process att diskutera hur man kan föra arbetet framåt. Pilotprojekt kommer att testa och förfina instrumentpanelen, medan regeringarna, det multilaterala systemet och samhället i stort förhoppningsvis direkt kan börja arbeta med de nya måttstockarna.

Supermiljöbloggen har i flera artiklar berört frågor om alternativ till BNP och ekonomisk tillväxt, till exempel i en artikel om den av Kate Raworth lanserade ”munkmodellen” och en artikel om huruvida tillväxt kan frikopplas från klimatpåverkan. Vi har också publicerat en serie i fyra delar om tillväxt, nerväxt och posttillväxt, vars artiklar går att läsa här, här, här och här.