Ny studie: Miljögifter bromsar barns hjärnutveckling

Giftiga metaller och ämnen som bly, arsenik, kvicksilver och fluorid kan påverka barns intelligens, minne och uppmärksamhet negativt. Det konstateras i en ny systematisk forskningsöversikt, som har gått igenom 15 tidigare studier med sammanlagt över 8 000 barn över hela världen.

Studien visar att även mycket låga halter av giftiga metaller och ämnen kan skada barns hjärnor. Det handlar om nivåer som i vissa fall tidigare har betraktats som ofarliga. Bly är särskilt oroande, eftersom det kopplas till ökad risk för koncentrationssvårigheter och ADHD. Arsenik, som ofta finns i förorenat dricksvatten, har tydliga samband med lägre IQ.

Även kvicksilver och fluorid kan påverka hjärnans utveckling negativt. När barn utsätts för flera av dessa ämnen samtidigt blir effekterna ofta starkare – till exempel sämre minne, nedsatt uppmärksamhet och långsammare inlärning.

Var kommer gifterna ifrån?

De giftiga ämnena som påverkar barns hjärnor sprids från flera håll. Industriella utsläpp, bekämpningsmedel i jordbruket och dålig hantering av avfall leder till att metaller som bly, arsenik och kvicksilver hamnar i luften, marken och vattnet. Gifterna kan rinna ut i dricksvatten, finnas i maten eller samlas i damm i hem och skolor. Barn får i sig dem genom att andas, dricka eller äta.

I studien ingår en granskning av forskning från olika delar av världen. Flest studier kommer från Asien, bland annat Bangladesh, Kina, Indien, Pakistan och Sydkorea. Där har forskare hittat höga halter av arsenik och fluorid i dricksvattnet och bly från industrier. I Europa finns studier från Tyskland, Norge och Spanien som också visar på effekter av bly, arsenik och kvicksilver. I Nord- och Latinamerika har forskare i USA, Mexiko och Chile undersökt liknande samband.

Tidiga åtgärder gör stor skillnad

Forskarna bakom studien uppmanar till snabbare och tydligare insatser. För att skydda barns hjärnor menar de att det behövs bättre kontroll av utsläpp från industrier, renare dricksvatten och mätningar av flera giftiga ämnen samtidigt. De argumenterar för att en ökad förståelse för hur olika metaller samverkar bättre kan rikta insatserna dit de gör mest nytta.

De lyfter också vikten av att följa barns utveckling över längre tid. Med långsiktiga studier blir det lättare att se vilka effekter miljögifter faktiskt har – och hur de kan förebyggas. De skriver att tidiga åtgärder kan skydda barn från bestående skador och ge dem bättre möjligheter att lyckas i livet.