Oväntat stort stöd för gröna samhällsvisioner

Miljörörelsens framtidsvisioner får stort stöd enligt en studie från Göteborgs universitet. Också radikala förslag som förknippas med en ekonomi utan tillväxt får stöd av överraskande många. Dock är de unga mindre benägna att släppa tanken på tillväxt.

Tidigare forskning om människors inställning till klimatomställningen har oftast fokuserat på olika politiska åtgärder, som koldioxidskatt. I den aktuella studien tittar forskarna istället på mer långsiktiga visioner som olika delar av miljörörelsen står bakom: Alltifrån en ekomodernistisk vision där teknologin har huvudrollen, till radikala ekonomiska förslag som nedväxt.

Studien baseras på svar från den så kallade SOM-undersökningen, en enkät som görs varje år med fokus på samhälls-, opinions- och mediefrågor. Där har frågor eller påståenden formulerats som ligger i linje med en rad olika framtidsvisioner. Drygt 1600 svenskar har svarat.

Många vill omfördela världens resurser

Allra flest är positiva till omfördelning av världens ekonomiska resurser, så att allas grundläggande behov kan tillgodoses på ett hållbart sätt. Hela 83 procent svarade att detta var mycket eller ganska önskvärt.

Den ekomodernistiska och teknikoptimistiska visionen att ”levnadsstandarden fortsätter höjas genom att den fossilfria energiproduktionen har byggts ut och helt har ersatt fossila bränslen” fick stöd av 80 procent. 78 procent stödde också att ge rättigheter till djur och ekosystem.

Men även en mer radikal vision, i linje med ekonomisk nedväxt, fick stöd av 60 procent. Ordet nedväxt nämndes dock inte. Påstående formulerades ”Människor arbetar mindre, har råd med färre saker och har mer tid för gemensamma aktiviteter och personlig utveckling.” Unga, mellan 16 och 29 år, var betydligt mer skeptiska till nedväxt. I denna åldersgrupp var bara 44 procent positiva till detta påstående.

Enligt forskarna kan det bero på att denna generation är mer materialistisk än de äldre, men det finns också andra möjliga förklaringar.

När man är ung är man kanske mer inriktad på att öka sina resurser och bygga upp ett bra hem och liv, säger Mattias Wahlström, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet, till webbtidningen Extrakt.   

Stort stöd hos de med lägre inkomst

Stödet för alla de gröna framtidsvisionerna var inte oväntat större bland dem som någon gång engagerat sig för klimatet, eller uppgav att de kände klimatoro. Hela 79 procent av de som kände sig oroliga stödde ”klimatteknokrati” – det vill säga att beslut som fattas av regering och riksdag ska följa riktlinjer antagna av klimatexperter – men bara 29 procent av de övriga.

Mer förvånande var att stödet var starkast hos personer med lägst inkomst – vilket rimmar illa med till exempel Gula västarnas motstånd mot höjda bensinpriser.

Resultaten från vår enkät talar för att motståndet som finns bland låginkomsttagare inte handlar om omställningen i sig utan om åtgärderna. Många låginkomsttagare kanske tycker att de drabbas orättvist hårt av klimatpolitiken, men verkar vara positiva till de mer långsiktiga visionerna. Det är viktigt att politiker har en nyanserad uppfattning om vad deras potentiella väljare egentligen tycker. Annars är risken att de tror att människor är mer skeptiska till klimatomställning än vad de egentligen är, och inte vågar formulerar en politik för förändring, säger Mattias Wahlström till Extrakt.