Starkt stöd för bättre skydd av den biologiska mångfalden

Det finns ett starkt stöd för FN:s ”30-30-mål”, som innebär att en tredjedel av jordens yta ska vara skyddad år 2030 för att bevara den biologiska mångfalden. Det visar en studie från Göteborgs universitet, som mätt opinionen i åtta länder på fem kontinenter.

Att den biologiska mångfalden är hotad är väl känt. Detta gäller inte minst Sverige, där bara mindre än hälften av alla kända arter har en så kallad gynnsam bevarandestatus. Enligt Naturvårdsverkets statusrapport, som nyligen redovisats i Supermiljöbloggen, har de allra flesta rapporterade arter och livsmiljöer i Sverige dåliga förutsättningar att överleva på sikt.

Om politikerna skulle vilja göra något åt detta, så har de dock opinionen med sig. Enligt studien från Göteborg var 66 procent av de tillfrågade i Sverige för 30-30-målet, som antogs vid FN:s konferens om biologisk mångfald i Montreal år 2022. Målets syfte är att en tredjedel av jordens land, hav och vattendrag ska skyddas till år 2030, för att bevara värdefull natur och minska utrotningen av arter och livsmiljöer. 

12 000 deltagare i åtta länder

Studien, som gjorts av statsvetarna Patrik Michaelsen, Aksel Sundström och Sverker Jagers, byggde på en opinionsundersökning i Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA förra året. Totalt deltog drygt 12 000 personer i undersökningen, och hela 82 procent av dem ställde sig bakom tanken på utökat naturskydd.

Variationen i svaren kan delvis bero på hur mycket natur som redan är skyddad i respektive land. I Sverige är omkring 15 procent av landets yta redan skyddad, medan mycket lite är skyddat i länder som Argentina, Indien och Sydafrika.

I både de rikare och de mindre rika länderna ansåg de svarande att de rika länderna borde ta ett större ansvar för kostnaderna. Man ansåg däremot inte att det borde gå att ”köpa sig fri” genom att betala något annat land för skyddade områden i detta land. 

Undersökningen visade vidare att de svarande helst ville att skyddet skulle betalas genom omläggningar inom statsbudgeten eller genom särskilda punktskatter på miljöskadliga aktiviteter. Detta sågs som bättre än höjda skatter.  

Inte privatiserade områden

Om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder, säger Patrik Michaelsen i ett pressmeddelande.

Forskarna understryker också att de tillfrågade inte vill ha ”paper parks”. Med det uttrycket menas områden som bara är skyddade på papperet men inte i praktiken och inte utvalda så mycket för sina naturvärden som av sociala eller ekonomiska skäl.

För att lyckas med målet att skydda så mycket som en tredjedel av jordens yta krävs att folkopinionen stödjer tanken. Och så verkar det faktiskt vara, skriver forskarna, som konstaterar att en utökning av naturskyddet i världen framstår som ett politiskt genomförbart mål.