De svenska växthusgasutsläppen ökade rekordmycket under 2024 med 2,8 miljoner ton, visar nu Statistikmyndigheten SCB:s siffror. Det största bidraget till ökningen kommer från ökad dieselkonsumtion, efter Tidöregeringens kraftiga sänkning av reduktionsplikten i början av fjolåret.
Statistiken som SCB publicerade i veckan, är inte alls förvånande utan exakt vad som var att vänta. Den svenska trenden med stadigt minskande utsläpp ända sedan 1980-talet, om än otillräckligt, är bruten. Procentsiffran för uppgången under 2024 är 5,8.
Sveriges totala utsläpp av så kallade koldioxidekvivalenter (en omräkning av samtliga växthusgaser till koldioxid) är därmed uppe i 51,6 miljoner ton 2024. Här räknas enbart de utsläpp som sker inom landets gränser in, alltså inte konsumtion av importerade produkter eller utlandsflygningar.
Utvecklingen i Sverige helt på tvärs mot EU
Utvecklingen i Sverige just nu går helt i motsatt riktning jämfört med EU i sin helhet, om man ser till de senaste två åren. 2023 sjönk unionens samlade utsläpp med 8,3 procent jämfört med året innan, sedan klimatåtgärderna börjat ge resultat, visar kommissionens statistik. En stor del av förklaringen ligger i stängningar av ett antal koleldade kraftverk.
Sverige har sedan många år så gott som ingen fossilbaserad elproduktion alls. Men regeringen har med sin politik att kraftigt minska såväl beskattningen av bensin och diesel, som att sänka reduktionsplikten för framförallt diesel, skapat ökad efterfrågan på fossildrivmedel i ett läge när det hade behövts lägre konsumtion för att klara såväl EU:s krav som de svenska nationella målen. Fortsätter den politiken, är dryga böter från EU för missade mål att vänta, konstaterar debattörerna.
Regeringens politik hotar såväl målen för år 2030 som för 2045, det år då enligt gällande beslut svenska utsläpp ska vara nere i ”nettonoll” – det vill säga alla klimatpåverkande utsläpp som fortfarande sker ska kompenseras med ett motsvarande upptag av koldioxid från atmosfären. Parisavtalet från 2025 stadgar att världens länder ska ha nått ”nettonoll” till 2050.
Elektrifieringen av transportbranschen bromsad
Löftena om sänkta priser på bensin och diesel utdelades i den svenska valrörelsen 2022 av partierna som kom att bilda Tidöregeringen. Under denna tid steg priserna kraftigt och löftena mottogs positivt av en hel del väljare.
Men följderna för omställningen är nu tydliga. Elektrifieringen av transportsektorn har saktat in. I veckan manade i en debattartikel i SvD företrädare för nio storföretag och svenska WWF:s generalsekretare regeringen att göra eldrivna fordon mer konkurrenskraftiga i förhållande till fossilbränsledrivna och listar en rad förslag. Här följer några exempel:
- Inför en koldioxiddifferentierad vägskatt för tunga fordon i Sverige. Skatten bör vara geografiskt differentierad, omfatta en stor del av vägnätet och tydligt premiera elfordon för att påskynda elektrifieringen och även minska buller och luftföroreningar
- Ställ krav vid offentlig upphandling för att få fler nollutsläppsfordon för godstransporter på väg. Det offentliga ska föregå med gott exempel.
- Förbättra möjligheten till investeringar i laddinfrastruktur för tunga fordon genom att åtgärda kapacitetsbrist i lokala och regionala elnät.
Tyvärr bromsas omställningen av vägtransporterna av flera faktorer, exempelvis innebär låga fossilbränslepriser att en övergång till eldrift är svår att räkna hem affärsmässigt för transportföretagen och deras kunder. Elektrifieringen av tunga vägtransporter i Sverige går därför för långsamt i förhållande till svenska och europeiska klimatmål samt framtidsinriktade företags hållbarhetsambitioner, skriver debattörerna.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
