EU förenklar hållbarhetsregler – ökad risk för greenwashing

EU-kommissionen vill göra reglerna enklare för hållbara investeringar. Samtidigt varnar både investerar- och miljöorganisationer för att förslaget kan minska insynen. De menar att det därmed kan bli svårare att skilja verkligt hållbara investeringar från greenwashing.

Det nya förslaget från EU handlar om ändrade regler för hur banker, fondbolag och andra finansaktörer beskriver hur hållbara deras produkter är. Reglerna kallas Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR). EU antog dem 2019 för att ge sparare och andra investerare bättre information om hur fonder och andra finansiella produkter påverkar miljö, klimat och sociala frågor.

Syftet var därmed att det skulle bli enklare att genomskåda produkter som bara framstår som gröna. Men enligt EU-kommissionen har reglerna blivit så tekniska att många investerare har svårt att förstå dem. De menar även att informationen dessutom kan vara svår att jämföra. Därför vill kommissionen nu förenkla regelverket.

Kritikerna varnar att transparensen kan försvagas

Förslaget väcker emellertid kritik från flera håll. Både organisationer som företräder investerare och grupper som arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor slår larm om att förenklingarna kan minska insynen.

Bland annat riktar den internationella organisationen ShareAction, som arbetar för att finanssektorn ska ta större ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, skarp kritik mot förslaget. Organisationen menar att EU vill ta bort viktig information om hur investeringar påverkar människor och miljö i praktiken. De menar att många investerare använder den informationen för att förstå vad deras pengar bidrar till. Utifrån det anser ShareAction att investerare får sämre beslutsunderlag om det nya förslaget går igenom.

Även Better finance, som företräder investerare och finansiella konsumenter i EU, pekar på tydliga risker. Organisationen välkomnar enklare regler, men kräver att tydlighet och konsumentskydd består. De varnar särskilt för nya, bredare kategorier för hållbara produkter. De menar att om kraven blir för otydliga riskerar fonder med mycket olika hållbarhetsnivåer att hamna i samma kategori.

Liknande signaler kommer från Eurosif, ett europeiskt nätverk för aktörer inom hållbara investeringar. De ser värdet i vissa förenklingar, men betonar att avgörande information måste finnas kvar. Om uppgifter om verklig miljö- och samhällspåverkan tonas ner menar de att jämförelser mellan fonder försvåras.

Forskning och granskningar ifrågasätter överlag effekten av SFRD

Kritiken mot förslaget kommer inte bara från intresseorganisationer. Även forskare och oberoende analytiker ifrågasätter regelverkets effekt. De pekar på att dagens regler hittills gett begränsade resultat i praktiken.

Financial Times har till exempel rapporterat om forskning som granskar hur SFDR fungerat. Studierna visar att reglerna varken tydligt har förbättrat fondernas miljöarbete eller styrt mer kapital till verkligt hållbara investeringar. Resultaten har satt fart på en bredare diskussion om behovet av förändring – men också om hur långt EU bör gå i sina förenklingar.

Även tidigare granskningar i andra stora medier som The Guardian har bidragit till debatten. De har avslöjat att flera fonder som marknadsförts som ”hållbara” samtidigt investerat stora summor i bolag inom fossil energi. Avslöjandena har väckt frågor om greenwashing och om regelverket verkligen förmår skilja genuint hållbara investeringar från sådana som bara ser gröna ut på pappret.

Balansgång mellan enkelhet och trovärdighet

Nu går förslaget vidare till Europeiska parlamentet och Europeiska unionens råd. Där ska politikerna avgöra hur långt EU kan gå i sina förenklingar utan att urholka trovärdigheten. Diskussionen väntas bli avgörande. Den sätter gränsen för vad som räknas som hållbart – och vad som bara ser hållbart ut.

I grunden handlar frågan om förtroende. EU vill styra mer kapital mot investeringar som faktiskt bidrar till klimat- och miljöomställningen. För att lyckas måste investerare dock kunna lita på informationen de får. Om reglerna blir för vaga tappar begreppet ”hållbar investering” sin kraft. Då blir det svårare för människor att göra medvetna val, och lättare för marknaden att fortsätta som vanligt. Hur EU nu väljer att utforma reglerna kan därför få långtgående konsekvenser.