IPCC-rapporten på 3 minuter

Foto: Dzlinker

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) har släppt sin femte utvärderingsrapport. Över 300 forskare från 70 länder står bakom rapporten. Nytt är bland annat varningar för att konflikter kopplade till klimatförändringarna kan öka.

Mycket som står i rapporten finns däremot med i den tidigare versionen. Richard Klein, en av huvudförfattarna och forskare vid Stockholm Environment Institute, säger till SvD:

Skillnaden är att vi nu har mycket mer information, mycket mer data, som bekräftar tidigare hypoteser bakom den nya rapporten. Vi ser nu effekterna av klimatförändringen mycket tydligare. Det rör sig inte längre om ett avlägset hot.

I rapporten står att klimatförändringar har påverkat både ekosystem och mänskliga system de senaste decennierna, men att förändringarna syns mest i ekosystemen. Exempelvis ändrar smältande snö och is i många regioner de hydrologiska systemen vilket påverkar både vattenresursernas kvalitet och kvantitet. Andra förändringar är att arter flyttar och förändrar sina mönster efter det nya klimatet.

Ibland diskuteras klimatförändringarnas positiva effekter på jordbruket men IPCC-forskarna har kommit fram till att de negativa effekterna är vanligare. De positiva effekterna syns mest i de nordligare breddgraderna, men även här är forskarna osäkra på om de positiva effekterna överväger de negativa.

Inget nytt, men viktigt att nämna, är att de fattigaste är mest utsatta för klimatförändringarna. Våldsamma konflikter ökar också utsattheten.

Rapporten behandlar även hur samhällen svarar på hotet från klimatförändringar. Forskarna menar att planer för att anpassa sig till klimatförändringar finns i många processer idag, och att erfarenheter från klimatanpassningen ökar. Exempelvis har anpassningspolitiken i Europa utvecklats på alla myndighetsnivåer, med viss planering för anpassning i bland annat kust-och vattenförvaltning, miljöskydd, fysisk planering och i katastrofhantering.

De största riskerna menar sig forskarna vara mycket säkra på. Kortfattat beskrivet finns det:

  • Risk för dödsfall, personskador, ohälsa eller avbrutna försörjningsmöjligheter i låglänta kustområden och ö-stater under utveckling. Det största hotet här kommer från stormfloder, översvämningar och havsnivåhöjning.
  • Risk för allvarlig ohälsa och avbrutna försörjningsmöjligheter för storstadsbefolkning i vissa regioner på grund av inlandsöversvämningar.
  • Systemrisker på grund av extrema väderhändelser som leder till nedbrytning av infrastrukturnätverk så som el, vatten, samt hälso- och akututryckningar.
  • Risk för dödsfall och sjukdomar under perioder av extrem värme, särskilt för utsatt stadsbefolkning och för personer som arbetar utomhus.
  • Risk för osäker livsmedelsförsörjning och störning av de nuvarande livsmedelssystemen på grund av varmare klimat, torka, översvämningar samt varierande och extrem nederbörd. Särskilt utsatta är fattig befolkning bosatta i städer och på landsbygd.
  • Risk för förlust av landsbygdsnäringar och intäkter på grund av otillräcklig tillgång till dricksvatten och bevattning samt minskad produktivitet i jordbruket. Särskilt utsatta är fattiga jordbrukare och boskapsskötande nomader i halvtorra regioner.
  • Risk för förlust av marina och kustnära ekosystem samt biologisk mångfald. Detta inkluderar också de varor, funktioner och tjänster ekosystemen tillhandahåller, särskilt relevant för fiskesamhällen i tropikerna och Arktis.
  • Risk för förlust av land- och inlandsvattenekosystem samt biologisk mångfald. Detta inkluderar också förlusten av de positiva effekter, funktioner och tjänster ekosystemen tillhandahåller.

Samtidigt som rapporten kom ut släppte tankesmedjan Fores hemsidan klimatförhandling som vill sätta fokus på Paris i december 2015. Då finns det stor förhoppning om att ett klimatavtal ska skrivas under där IPCC-rapporten antagligen kommer utgöra stor grund.

Miljö online2

Liknande artiklar