Vindkraften störtdök i fjol – målen för ny el går inte att nå

Regeringens produktionsmål på 300 terawattimmar el år 2045 är omöjligt att nå, visar en rapport från Energiforsk. Det beror inte minst på att vindkraftsutbyggnaden så gott som avstannat. Investeringarna under 2025 mätt i effekt låg på bara en procent av 2019 års nivå. Och 93 procent av de sökta tillstånden fick i fjol avslag via kommunala veton.

Rapporten har tagits fram av Svenska Miljöinstitutet (IVL) och konsultbolaget Profu och presenterades i veckan på ett webbinarium arrangerat av branschägda utvecklings- och forskningsbolaget Energiforsk.

Dagens svenska elproduktion på cirka 150 Twh, Terawattimmar, ska alltså enligt regeringens planeringsmål fördubblas inom bara 20 år för att elektrifiera industri- och transportsektorn och fasa ut den fossila energin.

Men en stor orsak till att målet inte går att nå är att de så kallade ledtiderna är mycket långa. Begreppet ledtid innefattar all tid det tar från planeringsstart tills första kilowattimmen levereras, och består av ansökning, tillståndsprövning, investeringsbeslut och produktion. Ledtiderna kan i många fall handla om 7-20 år och är längst för vindkraft både till lands och sjöss. Kortast ledtider har enligt rapporten gasdrivna kraftverk. Kärnkraft, som inte byggts på flera decennier i Sverige anges också ha de längsta ledtiderna.

Lägre utbyggnadsmål nås inte heller

Rapporten undersökte även ett lägre scenario med elproduktion på 230 Twh år 2045. Men inte heller detta går att nå. Det hade i så fall krävts att vindkraftsprojekt med en effekt på sammanlagt 70 gigawatt behövt initieras redan år 2024, långt mer än vad som gjorts. Fram till och med 2023 har sammanlagt 16 gigawatt vindkraft installerats totalt i landet.

Den här eftersläpningen kallas i rapporten för ”investeringsskuld” och kan bara minskas om många saker görs samtidigt. Inte ens halverade ledtider räcker enbart, enligt rapporten.

Erik Almqvist, elnätsansvarig på Greenpower Sweden, deltog på webbinariet och pekar ut flera orsaker till att vindkraftsutbyggnaden sjunkit så kraftigt. Det kommunala vetot är en stor anledning, framhåller han.

– Det krävs en reformering av det kommunala vetot. Jag säger inte att kommunerna inte ska ha rådighet över etableringen av vindkraft. Men när det blir nej väldigt sent i processen drar detta ned investeringsviljan. Och för varje projekt som stoppas, blir projekteringskostnaden desto högre för objekt som tar sig igenom prövningen, påpekar han.

Regeringens fokus på kärnkraft inverkar negativt

Almqvist pekar på många orsaker till att det ser ut som det gör: låga elpriser, ogynnsamma marknadsförutsättningar (till exempel ränteläget som lett till högre priser), dyrare elnätanslutning – och såklart även politik.

Vad betyder regeringens hållning för att situationen är som den är för vindkraften?

– Regeringen meddelade 13 avslag på havsvindparker och tog bort uppdraget för Svenska kraftnät att bygga landanslutning för vindkraften till havs. Man har fullt fokus på kärnkraft. Det har såklart betydelse. Men regeringen har också gjort saker för att underlätta vindkraftsetableringar på land, eller de som är kustnära – som förändringen av fastighetsskatteintäkterna, och så det här incitamentspaketet.

Erik Almqvist pekar på att ”känslan” hos marknadens aktörer är viktig.

– Ja, om de internationellt verksamma bolag som är aktuella för att bygga vindkraft gör bedömningen att politiken inte vill satsa på den vänder de sig till andra länder. Och då kan de vara svåra att få tillbaka, betonar han.

Vad betyder regeringens starka prio på ny kärnkraft för etableringen av vindkraft?

– Det är väldigt svårt att säga vad den mycket kraftiga subventionen av ny kärnkraftsel får för följder. Det är ett fullt legitimt beslut, man jag hade velat se en större konsekvensbedömning av vad satsningen innebär för övriga kraftslag.