Forskare: Dammar gör mer skada än nytta för miljön

Foto: Rehro ( Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Germany license)

De miljömässiga och sociala kostnaderna för dammar runt om i världen har underskattats gravt, och kommer bli allt mer synliga i framtiden. Det menar forskare från Michigan State University.

Vattenkraft står för 70% av den globala förnybara energiförsörjningen. Större dammar har ofta kritiserats för sin överskattade energiproduktion, sina korta livslängder och de svåra konsekvenserna för kringliggande samhällen och ekosystem. Forskare menar nu att prognoserna för dessa dammar inte varit positiva ens i planeringsfasen om alla dessa kostnader inkluderats i kalkylen från början.

Byggandet av dammar nådde sin topp i Nordamerika och Europa i mitten av 1900-talet men började avta under 70-talet. Istället ökade då dammprojekten i det som då var utvecklingsländer och nya projekt planeras där än idag.

Dammbyggen är stora ingrepp på naturen och kan därför få flera negativa konsekvenser för de kringliggande ekosystemen. Bland annat har man funnit försämrade villkor för habitat kring vattenreservoarer och svåra konsekvenser för biologisk mångfald, i synnerhet arter som migrerar upp och ner längs strömmen. Vattendragens ekologi genomgår också negativa förändringar, då dammarna skapar samlingar av sediment (ofta mer än beräknat) och blockerar rörelser för små organismer.

Lokalbor och ekosystem uppströms om dammen drabbas ofta av översvämningar som en konsekvens av de höjda vattennivåerna, medan störningarna i sedimentflöden och fiskvandring får svåra konsekvenser för bönder och fiskare nedströms. Dessa grupper kompenseras sällan fullvärdigt för förlusterna.

Klimatförändringar kommer även de påverka dammarnas energiproduktion i framtiden då mindre regnfall kommer göra att mindre vatten finns i reservoarerna och kan utnyttjas av dammen. Samtidigt förutspås översvämningar ske allt oftare i framtiden. Växtlighet i översvämmade skogar släpper också ut metangaser i atmosfären när den bryts ned.

Lokalborna får i många fall inte heller ens tillgång till den elektricitet som produceras: De planerade dammarna i Kongofloden väntas kunna producera 40 000 Megawatt, men istället för att komma lokalborna till nytta (91 procent av invånarna i Kongo-Kinshasa saknar fortfarande tillgång till elektricitet) är denna energi planerad att exporteras till gruvindustrin i Sydafrika.

En liknande konflikt finns i Borneo, där ett nätverk av över 12 dammar är under konstruktion. Lokalbefolkningen kämpar aktivt emot dessa dammbyggen som väntas lägga deras levnadsområden och stora delar av ekosystemet under vatten.

En bidragande orsak till varför dammbyggen med sådana enorma kostnader för människor och miljö fortfarande genomförs är, tyvärr, korruption. Ett tydligt exempel är de över 40 planerade dammarna i Amazonas som 2014 avslöjades vara en del av en stor muthärva. Dammarna bedöms ha orsakat enorma skador för ekosystem och människor.

I skuggan av engagemanget för att få stopp på fossila bränslen har dammprojekt, i egenskap av att vara källor till förnybar energi, länge setts mellan fingrarna med runt om i världen. I takt med att vi får upp ögonen för de grava ekologiska konsekvenserna, samtidigt som den “förnybara” energi som genereras verkar går till avlägsna industrier snarare än att gynna de lokala befolkningarna, framstår dammbyggen alltmer som en ohållbar källa till energi.


SMB bevakar frågan om förnybar energi. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

Miljö online2

Liknande artiklar