”Folkbildning mobiliserar människor och stärker klimatomställningen”

Med ett nationellt samarbetsprojekt visar fyra studieförbund hur människor genom utbildning och gemenskap kan mobiliseras och spela en aktiv roll i klimatomställningen. Det skriver Johanna Stål, projektledare för ”Stärkt roll i klimatomställning” i ett inlägg på SMB Debatt.

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.

DEBATT Miljö -och klimatomställningen är inte i första hand en teknisk fråga. Det är en social fråga. Den handlar om beteenden, värderingar, egenmakt och gemenskap. Utbildning och delaktighet är avgörande för att lyckas: När människor får kunskap, verktyg och möjlighet att agera tillsammans ökar både engagemanget och omställningstakten. Utan delaktighet förvandlas omställningen till tekniska och politiska sakfrågor som hanteras i stuprör och leder till polarisering. Här har folkbildningen en unik roll att spela. 

Aktivt deltagande folkbildningens styrka

I Sverige deltar hundratusentals människor varje år i studieförbunden och folkhögskolornas verksamheter. Folkbildningens styrka ligger i det aktiva deltagandet – i samtalet, mötet och i att människor själva är medskapare av kunskap. Just detta är avgörande i klimatomställningen. 

Här bild från ett av projekten, ”Avfallschartern” i Östersund, där en rundtur till olika återvinningsstationer i kommunen genomfördes.

Samtidigt som folkbildningen nedmonterats med kraftigt minskade anslag har ett unikt projekt lyft blicken för att se hur studieförbundens roll i klimatomställningen kan stärkas. I innovationsprojektet Stärkt roll i klimatomställning har studieförbunden Studiefrämjandet, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan och Sensus samverkat över hela landet. Här har 15 satsningar runt om i landet experimenterat med nya sätt att engagera människor lokalt – från klimatrådslag och facilitatorutbildningar (utbildning av mötes- och processledare) till konstprojekt, körsång och praktiska naturinsatser. Det är lätt att avfärda en körkonsert eller ett lokalt samtal som obetydligt, men forskningen säger något annat: Kollektiv handling växer ur gemenskap, känsla av mening och upplevelsen av att förändring är möjlig.

När människor möts kring miljö- och klimatfrågor – i ett samtal, en studiecirkel eller ett kulturprojekt – händer något. Det blir konkret, nära och relevant. Från ”någon annans ansvar” till ”vår möjlighet”.

Community organizing civilsamhällets förlängda arm

En viktig del i projektet har varit att lära av metoderna inom det som kallas community organizing – att organisera människor lokalt kring gemensamma frågor och skapa verklig förändring underifrån. Bland annat har metoden Weaving Trust testats, där människor med olika åsikter möts för att bygga tillit till varandra som människor, snarare än som åsiktsföreträdare.

Forskning om samhällsengagemang visar att just deltagarbaserade och lokalt förankrade arbetssätt är centrala för att skapa hållbara lösningar. När människor inte bara informeras utan involveras i att definiera problem och lösningar, blir resultaten både mer träffsäkra och mer långsiktiga.

Det handlar om att gå från informationskampanjer till gemensamt lärande, från individuella val till kollektiv handling och från deltagande till organisering. Det är en förskjutning som kan låta liten, men som i praktiken förändrar allt.

Miljö- och klimatomställningen kommer påverka oss alla alltmer. Därför måste folkbildningen vara relevant för fler än de redan engagerade. Här ser vi också tydligt kraften i att kombinera folkbildning med konst och kultur för att nå människors känslor, samtal baserade på platsen man bor på, möjligheter och utmaningar med digitala verktyg och praktiskt arbete ute i naturen. Detta ligger helt i linje med forskning som betonar vikten av varierade och inkluderande lärprocesser för att nå olika grupper och skapa bredare engagemang.

Folkbildning är ett samhällsprojekt 

Svenskarna vill bidra till klimatomställningen – en stor majoritet tror både att klimatförändringarna påverkar oss och att vi själva kan göra skillnad. Men många känner sig ensamma i sin oro och upplever att det är svårt att veta var de gör störst skillnad.

Detta är folkbildningens hemmamatch. Genom att skapa mötesplatser, bygga kunskap och stärka människors egenmakt kan folkbildningen fungera som den bro som saknas mellan politiska mål och verklig förändring. Den minskar människors känslor av ensamhet och uppgivenhet, att agera är bästa botemedlet mot oro och att göra det tillsammans med andra skapar ytterligare positiva följdeffekter. 

Om vi som samhälle menar allvar med miljö- och klimatomställningen måste vi också mena allvar med människors delaktighet. Folkbildningen är ingen ”mjuk” insats vid sidan av den riktiga politiken. Den handlar inte om att stötta särintressen eller människors hobbies. Den är en förutsättning för att demokratin ska fungera.

Projektet Stärkt roll i klimatomställning visar att det går att engagera fler, skapa nya former för handling och att bygga den kollektiva kraft som omställningen kräver.

Nu är frågan inte om vi har råd att satsa på folkbildning. Utan om vi har råd att låta bli.

Författare: Johanna Stål, projektledare för Stärkt roll i klimatomställning

(Här länk till inslag från SvT Jämtland om projekt Avfallschartern).