Vi lever idag på jordens kapital snarare än på räntan. Följderna är allvarliga och akuta – inte bara för miljön utan även för ekonomin. Det är hög tid att kavla upp ärmarna, skriver Markus Larsson, ekonomie doktor vid KTH i en gästkrönika.
KRÖNIKA ”Den som håller huvudet kallt och inte grips av panik inser inte vad som håller på att hända.” Orden kommer från en ledare, av signaturen Sander, i Dagens Nyheter för över 30 år sedan, men är lika aktuella i samtalet om klimatfrågan i dag.
Omställningen till ett hållbart samhälle är brådskande, och sannolikheten för att man ska kavla upp ärmarna och ta tag i utmaningarna står i proportion till krismedvetenheten. “Vänta och se” kallar nationalekonomen John Hassler för ”en mycket riskabel klimatpolitik” i ett bidrag i den nyligen utgivna boken Klimatinfo för alla (KTH och Fores, 2026).
Att människan lever över sina tillgångar är väl känt. År 2026 hade vi som art förbrukat de resurser som jorden producerar under ett helt år den 30 juli. ”Overshoot day” för Sverige inträffade i år redan 4 april. För att tala ekonomspråk tär vi alltså under stora delar av året på kapitalet snarare än lever på räntan.
World Economic Forum inser riskerna…
Det här är inte bara ett miljöproblem. World Economic Forum listar i sin årliga ”Global Risks Report” de största hoten som världen står inför. I 2026 års rapport toppas listan på lång sikt av ”extrema väderhändelser” följt av ”förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps” samt ”kritisk förändring av jordens system”. Fem av de tio allvarligaste riskerna på lång sikt är kopplade till klimat och miljö enligt World Economic Forum.
Miljön och klimatet är viktiga frågor i egen kraft, men även för ekonomin och för minskad sårbarhet i tider av turbulens. Att samtiden präglas av flera, parallella kriser gör det alltså inte mindre viktigt att fokusera på klimatarbetet och undvika att viktiga åtgärder skjuts på framtiden.
Medialt får internationellt klimatarbete och förhandlingar i FN eller EU stor uppmärksamhet. Mycket av arbetet med utsläppsbegränsningar och klimatanpassning sker dock bortanför storpolitikens rampljus – lokalt i svenska kommuner, hushåll och företag. Det får inte samma mediala genomslag men är väl så viktigt.
… liksom svenska befolkningen
För några år sedan uppfattade en majoritet av svenskar att klimatfrågor var viktigare än andra samhällsfrågor. I den senaste SOM-undersökningen är andelen knappt hälften (46%). Det är fortsatt en betydande del av befolkningen och tillsammans med gruppen som ser klimatfrågor som lika viktiga som andra samhällsfrågor är andelen en betryggande majoritet av svenskarna (89%).
Tiden är knapp i klimatfrågan. Utsläppen av växthusgaser är fortsatt höga och minskningstakten för låg. För att sluta de ekonomiska kretsloppen och uppnå en grön ekonomi behöver omställningen vara global. Vi behöver, för att tala med Johan Rockström, en ”global transformation” och en debatt som är saklig och bygger på fakta.
”Bättre göra för mycket än för lite”
Krismedvetenheten finns där, men den måste kanaliseras till handlingskraft bland såväl konsumenter, organisationer och företag som politiska och ekonomiska ledare för att transformationen ska bli verklighet. “En ambitiös klimatpolitik är robust”, skriver Hassler.
Det kan översättas till att det är bättre att göra för mycket än för lite. Det är dags att kavla upp ärmarna på internationell, nationell och lokal nivå.
Markus Larsson, ekonomie doktor, KTH Kungliga Tekniska Högskolan, och redaktör för Klimatinfo för alla (KTH och Fores, 2026)
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
