Lasse Gustavsson, Oceana: ”EU:s fiskefartyg bör följa samma normer oavsett var de fiskar”

Öppenhet är en nyckelfaktor för att utrota olagligt fiske och säkerställa hållbart fiske, det skriver Lasse Gustavsson, VD på Oceana Europa.

Mänskligheten har fiskat minst 40 000 år och närmare 500 miljoner människor runt om i världen är i dag beroende av havet som sin primära proteinkälla. På grund av omfattande överfiske de senaste 30 åren har fisken i havet minskat kraftigt och därmed vår förmåga att föda en växande världsbefolkning. Levande hav och väl förvaltade fiskbestånd kan föda en miljard människor varje dag. Jag delar därför Linnéa Engströms (MP) uppfattning om att vinsterna med en bättre havsmiljö är enorma.

I sin artikel (SMB Debatt 22/9) efterfrågar Engström information om vilka EU-fartyg som fiskar i afrikanska vatten. Den goda nyheten är att informationen finns tillgänglig for alla sedan i somras, tack vare ett initiativ från Oceana, Environmental Justice Foundation och WWF.

Oceana, Environmental Justice Foundation och WWF har skapat en en hemsida med en sökbar databas där vi har identifierat 15 264 EU-fartyg som fiskat med tillstånd utanför EU mellan 2010-2014. Informationen baseras på statistik som vi har fått från den Europeiska kommissionen efter intensiva påtryckningar. De uppgifter som lämnats av kommissionen presenteras på ett tillgängligt sätt på whofishesfar.org. Användare kan söka på fartygets namn, flaggstaten, år eller typ av avtal.

Detta är första gången som denna information har offentliggjorts. Det var tidigare okänt hur många fartyg som hade tillstånd att fiska utanför EU, vad de hette och var och när de har tillstånd att fiska.

Databasen är ett viktigt steg mot ökad öppenhet. Men mer behöver göras;

• För det första bör kommissionen göra ett tydligt åtagande att regelbundet offentliggöra denna information om vem som fiskar utanför EU.
• För det andra bör informationen omfatta en analys av fiskeverksamheten i syfte att identifiera vem som fiskar, vad som fiskas , var man fiskar och med vilken kapacitet.
• För det tredje, bör även avtal om privata avtal mellan EU-aktörer och länder utanför EU innefattas.

Privata avtal mellan fartygsägare och kuststater som tillåter fiske i vatten utanför EU är inte kända i dag eftersom dessa inte rapporteras till Europeiska kommissionen. Det är nödvändigt att medlemsstaterna ökar insynen och ansvarsskyldigheten för privata avtal.

Öppenhet är en nyckelfaktor för att utrota olagligt fiske och säkerställa hållbart fiske. Detta är särskilt relevant för europeiska fartyg som har fått tillstånd att fiska utanför EU. För att säkerställa hållbarhet fiske på global nivå bör EU:s fiskefartyg följa samma sociala och miljömässiga normer oavsett var eller hur de fiskar.

Lasse Gustavsson, VD Oceana Europa