← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

“Utsläppshandeln: Skärpt skärpning behövs”

EU-kommissionens förslag på skärpningar för utsläppshandeln EU ETS är välkomna men förtjänar att skärpas ytterligare – inte urholkas, det skriver Daniel Engström Stenson, klimat- och miljöchef på tankesmedjan Fores.

Inför att EU:s utsläppshandel 2021 går in i sin fjärde period föreslår EU-kommissionen nu en rad förändringar för att stärka systemet. Tre är av särskild vikt att diskuteras av svensk politik och näringsliv:

1. Låt utsläppsminskningen förbli en utsläppsminskning.

Den mest grundläggande förändringen som föreslås är att den årliga minskningen av utsläppsrätter skärps, från 1,74 procent till 2,2 procent. För perioden 2021-2030 ger det en minskning om 556 miljoner utsläppsrätter, enligt Kommissionens egna beräkningar. Men hela 80 procent av minskningen äts upp av att 445 miljoner utsläppsrätter från den nuvarande perioden överförs till det som kallas New Entrants Reserve, för nyetablerade verksamheter, och Innovationsfonden, för att främja teknikutveckling. Det är utsläppsrätter som i stället borde förvarats i den marknadsstabiliserande reserv, MSR, som EU beslut ska införas 2019, fram till det att överskottet av utsläppsrätter sjunkit. Här måste regeringen stå upp för att utsläppsrätter till olika fonder tas från den pott utsläppsrätter som finns för perioden 2021-2030.

2. Fokusera gratistilldelningen.

Kommissionen föreslår att 57 procent av utsläppsrätterna årligen auktioneras ut från 2021. Tillsammans med att det totala antalet utsläppsrätter minskar betyder det att exempelvis delar av svensk basindustri som hittills fått fler utsläppsrätter än de gjort av med, kommer att behöva köpa utsläppsrätter framåt år 2030. Det gäller även branscher som hamnar på ETS ”koldioxidläckagelista”, därför att de bedöms löpa särskilt stor risk att slås ut av priset på utsläppsrätter. I stället för att som nu minska antalet fria utsläppsrätter för samtliga på nuvarande lista, bör listan uppdateras så att de verksamheter som är allra mest utsatta vid ett högre utsläppsrättspris får en större andel fri tilldelning.

3. Låt länder själva besluta om kompensation till basindustrin.

Så länge det finns en del fossilt i elmixen påverkas elpriset av priset på utsläppsrätter. Några länder, bland annat Tyskland och Norge, har valt att kompensera sin elintensiva industri för detta, vilket Kommissionen föreslår som ett sätt för länder att använda sina intäkter från auktionen av utsläppsrätter. Medveten om att de svenska auktionsintäkterna är förhållandevis låga och att regeringen för 2015 åtminstone beslutat att använda auktionsintäkterna för sitt bidrag till Gröna klimatfonden, vill den svenska basindustrin ha en centraliserad och harmoniserad kompensation. Men med tanke på hur fragmentiserad länders energi- och industripolitik i övrigt är, och att elpriser påverkas av en rad faktorer, vore det märkligt att just harmonisera kompensation för höjda elpriser som följd av försöken att minska de globala växthusgasutsläppen. Därför välkomnar vi att kommissionen inte föreslår en sådan harmonisering.

EU-kommissionens förslag är, tillsammans med tidigare reformer av utsläppshandeln, en grund för att systemet ska återfå den trovärdighet som krävs för att marknaden ska hitta de mest kostnadseffektiva utsläppsminskningarna. Redan i fjol nådde den handlade sektorn sitt klimatmål för år 2020 och överskottet av utsläppsrätter ligger fortsatt över två miljarder. Därför är den rimligaste förändringen att driva inte fler tillgängliga utsläppsrätter, utan färre. Här har svenska regeringen och svenska EU-parlamentariker en viktig uppgift. Misslyckas de, riskerar förtroendet för systemet att undermineras, och den gemensamma europeiska politiken ersättas av lapptäcke av nationella åtgärder som inte gynnar en kostnadseffektiv minskning av utsläppen.

Daniel Engström Stenson, klimat- och miljöchef, tankesmedjan Fores

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra