Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Anders Wijkman: Parisavtalet kräver handling nu!

    Anders Wijkman Foto: Ewa Rudling

    KRÖNIKA: Klimatavtalet i Paris uppfattades med rätta som en diplomatisk framgång. De mål som antogs är tveklöst ambitiösa. Men ”djävulen sitter i detaljerna” – i detta fall ”i implementeringen”. Svagheten i Paris var bristen på konkreta förslag om hur målen ska nås.

    Det blev inga beslut, vare sig om en global skatt på koldioxid eller om en utfasning av de stora subventionerna världen över till fossila bränslen.

    En annan svaghet är att de löften om utsläppsreduktioner som länderna annonserat inte ger världen en chans att klara 2-gradersmålet. Snarare är vi på väg mot 3 grader eller mer. En stor del av den kolbudget som återstår för att med rimlig sannolikhet (66 procent) klara 2-gradersmålet kommer med de planer som nu ligger för att minska utsläppen att vara uppäten år 2030.

    En sak som få uppmärksammat är att merparten av de utsläppskurvor som IPCC skissat för att klara 2-gradersmålet bygger på omfattande så kallade negativa utsläpp.

    Sådana kan ske genom att nyplantera stora mängder skog, genom att lagra kol i jordbruksmarken eller genom att stora volymer biomassa förbränns, koldioxiden samlas in och begravs i geologiska formationer. Tekniken kallas BECCS och innebär att koldioxid tas ur det naturliga kretsloppet.

    BECCS fungerar, om än till höga kostnader och hittills i fråga om begränsade volymer. Frågan är vad som händer när tekniken ska skalas upp och årligen omfatta 5 miljarder ton (Gigaton) koldioxid – eller mer – under många decennier.

    Det skulle krävas markområden som är större än Indiens yta – och detta i en situation där konkurrensen om odlingsmark och vatten kommer att vara stor.

    Detta stora beroende av negativa utsläpp gör att Parisavtalet i dubbel bemärkelse vilar på lösan sand. Månaderna efter Paris har dessvärre inte kännetecknats av några egentliga framsteg i klimatarbetet. Klimatdebatten i media försvann lika snabbt som den kommit.

    Utvecklingen av sol, vind och tekniken för energilagring är visserligen fortsatt positiv. Men samtidigt ökar användningen i världen av olja och gas snabbare än på många år.

    I vårt eget land slogs försäljningsrekord för bensin- och dieselbilar under 2015. Amerikanska energimyndigheten har i en färsk prognos beräknat att efterfrågan på fossila bränslen globalt kommer att öka med 38 % till 2040. Om så skulle ske kan vi glömma Parisavtalet.

    Det enda sättet att klara Parisavtalet – och att göra det utan att bli alltmer beroende av negativa utsläpp – är genom kraftfulla insatser i närtid för att dra ned på utsläppen. Det är i det här perspektivet Miljömålsberedningens nyligen framlagda förslag till klimatstrategi för Sverige ska ses. Vårt land svarar för en mycket liten del av de globala utsläppen. Vår möjlighet att göra skillnad ligger i exemplets makt.

    Världen skriker efter exempel i närtid på länder som går före och visar att det går att minska växthusgaserna till nära noll med bibehållen välfärd. Vårt förslag att Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 har det syftet. De föreslagna etappmålen på vägen – en minskning för den icke-handlande sektorn med 63 procent till 2050 och 75 procent till 2040 – är likaså ambitiösa. Sak samma gäller för målet att minska inrikes transporter med minst 70 procent till 2030.

    För att lyckas krävs kraftfulla åtgärder inom alla sektorer.

    Skogens betydelse kan inte nog betonas. Råvaror från skogen kan ersätta fossila råvaror på många områden. När det gäller transporterna behövs en rad parallella initiativ: Effektivare fordon, elektrifiering, drop-inbränslen (klimatsmarta biobränslen) för att ersätta bensin och diesel, minska bilens betydelse i tätorter, ett aktivt utnyttjande av digitaliseringens möjligheter samt skärpta koldioxidskatter är de viktigaste.

    Inom jordbruket behövs både effektivare och mer klimatsmarta odlingssystem – som vattenbruk, fleråriga grödor, plöjningsfritt och särskild forskning om hur kolinnehållet – eller kolsänkan – i marken kan ökas. Konsumtionen av kött bör hållas tillbaka men andelen svenskproducerat kött, med grovfoder som bas, kan gärna ökas.

    Att 7 politiska partier står bakom förslagen – Vänsterpartiet har reservation när det gäller etappmålen – ger regering och riksdag en fantastisk möjlighet att agera snabbt och bestämt.

    Det finns självklart svårigheter på vägen. Men grunden är lagd i bred politisk enighet. Få länder – om ens något – kan visa upp något liknande.

    Anders Wijkman

    Avgående ordförande i Miljömålsberedningen 


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.