Dödlig värmebölja pressar USA och Kanada

En värmekupol håller stora delar av USA och Kanada i ett fast grepp sedan ett antal dagar. Värmerekorden slås på löpande band och enbart i Vancouverområdet har över 130 personer dött av värmen som på vissa ställen nått upp till nästan 50 grader. Klimatförändringarna pekar nu av flera ut som den bakomliggande orsaken och bilderna som visas påminner alltmer som katastroftillstånd.

För tredje dagen i rad slogs den kanadensiska värmerekordet och ligger nu på 49,5 grader i den lilla staden Lytton, en stad med färre än 300 invånare ungefär tre timmar öster om Vancouver. Enligt AFP kan så många som 134 personer i Vancouverområdet ha dött sedan i fredags. Detta inträffar i en region där den typiska genomsnittliga temperaturen i juni vanligtvis är 24 grader. Bara under måndagen slogs inte mindre än 60 värmerekord i kanadensiska provinsen British Columbia.

Även Portland i Oregon och Seattle i Washington har nått värmenivåer som inte har upplevts sedan man började föra statistik på 1940-talet. Liksom flera andra ställen har Portland satt nya värmerekord för varje dag som gått och nu nått upp till 47 grader, enligt U.S. National Weather Service. Det är temperaturer som kan förväntas i Mellanöstern men inte i nordvästra USA. Här inträffar det dessutom hos en befolkning och i ett samhälle som inte är vana eller förberedda för denna typ av temperaturer. Där är, liksom i Sverige, är byggnader inte konstruerade för värme och många hem har inte luftkonditionering. Seattle och Portland ligger i topp när det gäller avsaknad av luftkonditionering.

Över USA och Kanada ligger värmen nu som en kupol och temperaturerna förväntas öka än mer. Detta aktuella fenomen – en så kallad värmekupol (heat dome) – som normalt bara inträffar en gång per drygt tusen år. Det rör sig om ett extremt högtryck som parkerar sig över ett landområde och inte släpper in vare sig kalluft eller nederbörd. Kanada drabbades av detta väderfenomen så sent som för tio år sedan. Klimatologen David Phillips vid den kanadensiska miljö- och klimatmyndigheten ECCC beskrev effekten med värmekupol som att ”sätta ett lock på kokande vatten”

Det är vid dessa temperaturer det blir kritiskt att titta efter värmerelaterad sjukdom, inklusive värmeutmattning och värmeslag. Symtom på värmerelaterad sjukdom inkluderar, men är inte begränsade till, kraftig svettning, svaghet, yrsel, illamående, huvudvärk och muskelkramper.

Meteorologen Armel Castellan – även han på ECCC – var tydlig med att betona för public service-bolaget CBC att värmeböljan är ett resultat av klimatförändringar:

Det som är viktigt nu är inte så mycket själva dagstemperaturerna eftersom prognoserna inte kommer att vara perfekta utan kanske slå fel med någon grad hit eller dit. Det viktiga är att inse att det här är en del av vad klimatförändringarna ger oss: tätare, kraftigare och mer långvariga värmeböljor.

Även den amerikanska presidenten Joe Biden kommenterade värmeböljan och sa att rekordtemperaturerna är en konsekvens av klimatförändringar.

För bara några veckor sedan pressades den amerikanska västern hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes ”megavärmebölja”. Redan då var medier som Washington Post noga att betona att klimatkrisen har förvärrat situationen.  

Det finns nu en stark oro för bränder, och särskilt med tanke på att USA nationaldag närmar sig, som Ekot rapporterar om. Det är dessutom som varmast i de fattigare områdena där skyddande och svalkande grönska saknas mest. Det är även dessa hushåll som i störst utsträckning saknar luftkonditionering. En särskilt allvarlig utveckling är de höga temperaturerna förblir höga över natten också, en farlig trend som har blivit vanligare med klimatförändringarna.

Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, säger till DN att faktorer som ökad avdunstning, upptorkning, lokala vindsystem och högtryck samverkat för att skapa extremhettan i USA och Kanada. Han betonar även att värmeböljor som denna kommer inträffa oftare och blir varmare med klimatförändringarna.

Denna utveckling är dock varken förvånande eller oväntad. Sedan 1970- och 1980-talet har klimatforskare varnat för att global uppvärmning skulle göra värmeböljor frekventare, långvariga och intensiva. Kanske är det först nu som verkligheten kommer ifatt.

Washington Post skriver exempelvis om hur James E. Hansen, en av världens mest berömda klimatforskare, redan för 30 år förutsåg i sin nu klassiska studie hur den antropogena klimatförändringen skulle utvecklas. Hansen, då vid NASA, skrev att:

Temperaturförändringar inom kommande decennier kommer att bli tillräckligt stora för att få stora effekter på människors livskvalité i många regioner.

Hansen beskrev hur klimatförändringarna skulle öka sannolikheten för extremt hett väder under ett visst år och samtidigt minska risken för ovanligt kallt väder. Vetskapen har således funnits längre och nu börjar förutsägelserna komma till liv framför våra ögon.

En studie i Nature Climate Change visade nyligen att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Den uppvärmning på drygt 1 grad som hittills skett ger redan stora effekter på våra vädermönster och som SMB tidigare rapporterat har det de senaste åren blivit allt tydligare att vår planet värms upp allt snabbare. 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. I världshaven ligger värmen på rekordnivåer och 82 procent av haven upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Koldioxid i atmosfären har nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm.

Frågan är vad som händer vid två eller tre graders uppvärmning? Vill vi veta? Det är nämligen inte det nya normala, utan enbart början på det nya normala.