Dyster prognos för Sveriges biologiska mångfald

Sverige ska rapportera status för arter och livsmiljöer till EU enligt art- och habitatdirektivet. Under augusti presenterades Naturvårdsverkets resultat, vilket ser dystert ut. De flesta arter och livsmiljöer vi känner till har dåliga förutsättningar till fortlevnad.

Det rör sig om bara 40 procent av våra kända arter som faktiskt har gynnsam bevarandestatus, och endast 20 procent av livsmiljöerna. För att ändra den negativa utvecklingen krävs omfattande insatser, skriver Naturavdelningschefen Fredrik Hannerz i ett pressmeddelande. Skogsbruket och ängs- och betesmarker är särskilda områden där förändring behöver ske.

Fjärilar hotas särskilt av igenväxta betesmarker, eftersom deras livsmiljö då krymper avsevärt. En annan grupp arter som hotas är insekter som är bereonde av död ved i skogen. Här behövs en kontinuitet i skogen, alltså inga avbrott i form av exempelvis avverkningar, för att insekterna ska trivas.

Hyggesfritt en lösning

Fjällbjörkskogen är den enda skogsmiljön som Naturvårdsverket idag bedömer ha gynnsam bevarandestatus. Om skogarna under fjällnära gränsen inte är skyddade så riskerar de att avverkas, vilket är en stor anledning till arternas hotade status. Marcus Carlsson Reich på naturanalysenheten skriver i ett mail till SMB att det behövs en variation i hur vi brukar skogen.

– De insatser vi i första hand har i åtanke är en generellt ökad variation i hur skogen brukas, där framförallt olika former av hyggesfria brukningsmetoder behöver öka. Idag är trakthyggesbruk den dominerande brukningsmetoden, andra brukningsmetoder skulle bidra till ökade möjlighet för arter som kräver andra typer av biotoper, säger Marcus Carlsson Reich.

Nyligen presenterades slutbetänkadet för regeringens skogsutredning, som föreslår ökad produktion och avverkning, där just kalhyggesbruket är dominerande. Den ifrågasätter också hänsynen till en del arter, och föreslår bland annat minskad hänsyn till fågelarter vid avverkning.

Marcus på Naturvårdsverket poängterar att nuvarande målbilder för miljöhänsyn inte är tillräckliga. Hänsynen till biologisk mångfald behöver öka i skogen oavsett brukningsmetod.

– De mål som skogsägare har med sitt skogsbruk idag och som ska återspeglas i skogsbruksplaner leder nästan uteslutande till samma brukningsmetod, det vill säga att olika mål, tex kring biologisk mångfald, ger inte utslag i faktiska åtgärder i den omfattning som skulle behövas.

Behovet: mer resurser

Enligt Naturvårdsverkets rapportering så är en orsak till livsmiljöernas försvinnande att skogar med höga naturvärden avverkas.

I dagsläget sker inga större konsekvenser för markägare som avverkar skogar med rödlistade och fridlysta arter. Vilka politiska åtgärder bör vidtas för att förhindra att sådan avverkning sker?

– För att den lagstiftning som berör skogen ska ha en reell verkan behöver resurser tillföras för identifiering och kartläggning av skogar med höga naturvärden. Är skogar med höga naturvärden identifierade skapar det möjlighet till rådgivning om anpassat brukande eller skydd. Därtill behövs mer resurser för tillsyn, skydd och skötsel. För en skog med naturvärden som avverkats är lagutrymmet litet om naturvärdena inte varit kända innan avverkningen, säger Marcus Carlsson Reich till SMB.

Tidöregeringen har hittills minskat klimat- och miljöbudgeten, och dragit ner på anslagen till skydd av natur, vilket gjorde sig tydligt i den senaste vårbudgeten. Samtidigt har EU:s restaureringsförordning trätt i kraft för att medlemsländerna ska öka insatserna för att bevara och restaurera biologisk mångfald.