Eko-kritiker får skarp kritik

Forskare från SLU menar i en uppmärksammad debattartikel att 100 procent eko skulle leda till svält och mer utsläpp av klimatgaser. Men debattartikeln har fått mycket kritik. Enligt en FN-rapport kan ekologiskt leda till att skördarna ökar i fattigare länder. Idag används hela 70 procent av jordbruksmarken som foder till djur och 30 procent av maten som produceras slängs. 
Gårdagens debattartikel ”Ekologisk odling-vägen till svält” i Svenska Dagbladet har fått mycket uppmärksamhet. I debattartikeln argumenterar fyra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att:

• Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller en bättre miljö om de köper ekologiskt odlad mat.
• De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning.
• Ekologiska livsmedel är inte giftfria.
• Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat.
• Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt.
• Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.
• Ekoodling  inte är klimatsmart.

De menar att skördarna från ekologisk odling är 30-60 % mindre än skördarna från konventionellt (icke-ekologiskt) jordbruk och att ekologisk odling därför behöver mer jordbruksmark vilket skulle vara dåligt för klimatet och fattigas tillgång på mat.
Detta håller inte Naturskyddsföreningen med om, som bemöter fyra påståenden från SLU-forskarnas debattartikel. Naturskyddsföreningen skriver att den mat som produceras idag i teorin skulle kunna räcka till alla och att det inte är brist på mat om leder till svält. Som stöd för det hänvisar Naturskyddsföreningen till en rapport av FN:s miljöprogram UNEP från 2009 som 400 experter och forskare har skrivit.
Idag används hela 70 procent av jordbruksmarken som foder till djur enligt Naturvårdsverket och 30 procent av maten som produceras slängs enligt FN:s miljöprogram. Naturskyddsföreningen hänvisar till att FN:s hungerexpert säger att vi i den rika delen av världen borde äta mindre kött om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor.
Naturskyddsföreningen hänvisar också till en rapport från Jordbruksverket där ekologiskt bedöms ha positiva effekter för biologisk mångfald, minskad användning av bekämpningsmedel och en levande landsbygd.  Men Jordbruksverket skriver också att  ekologiskt leder till mindre skördar och att det inte går att dra några säkra slutsatser när det gäller påverkan på klimatet, förlust av näringsämnen och hälsa.
Naturskyddsföreningen instämmer i att ekologiskt ger mindre skördar i Sverige, men menar att för många småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika har efter en övergång till ekologiskt lett till lika stora eller större skördar, bättre betalt och lägre utgifter.
Att ekologiskt kan öka skördarna i den fattigare delen av världen håller Maria Wivstad, föreståndare vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU, med om och hänvisar till FN som i en rapport menar att ekologiskt kan öka skördarna i fattigare länder, enligt Svenska Dagbladet,
Både Maria Wivstad och Svante Axelsson, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen, tycker att det är olyckligt att debatten ekologiskt och konventionellt jordbruk blivit så polariserad.

Det finns en kompromiss i agroekologiskt  jordbruk, man kanske behöver gödsla med fosfor om det är fattiga marker och någon gång spruta om blir gräshoppsinvasion, säger Svante Axelsson.
Agroekologiskt jordbruk bygger på ekologiska metoder, men behöver inte helt utesluta användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

År 2010 odlades ekologiskt på 1 ekologiskt av världens jordbruksmark enligt Lantbrukarnas Riksförbund. Det är alltså långt kvar till 100 ekologiskt.