En ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA) visar att väder- och klimatrelaterade katastrofer har orsakat enorma ekonomiska förluster i Europa de senaste årtiondena. En allt mer relevant fråga är vem som ska täcka kostnaderna.
Rapporten beskriver att Europa mellan 1980 och 2023 har drabbats av en lång rad klimatrelaterade händelser – översvämningar, värmeböljor, stormar och torka. Det här har orsakat olika slags problem, varav hälsoproblem och dödsfall är de mest omskrivna. Dock, i den här rapporten fokuserar EEA främst på de ekonomiska effekterna.
Enligt rapporten uppgår de sammanlagda ekonomiska förlusterna av de klimatrelaterade händelserna till över 790 miljarder euro – vilket motsvarar ungefär 9 500 miljarder svenska kronor. Dessutom varnar rapportförfattarna för att dessa kostnader kan fördubblas till 2050 och tredubblas till 2100, om inte samhället vidtar mer förebyggande åtgärder.
Förluster som inte täcks av försäkringar
Förutom att visa på de stora kostnader som klimatförändringarna innebär för Europa visar rapporten även att en stor del av de ekonomiska förlusterna från extremväder i Europa inte täcks av försäkringar. I många länder är över 90 procent av skadorna oförsäkrade, och i vissa – särskilt i Västra Balkan – saknas försäkringsskydd nästan helt. Bara Danmark och Norge har mer än hälften av sina förluster försäkrade.
Dessutom varnar rapporten för att försäkringar riskerar att bli dyrare eller helt otillgängliga i områden som drabbas ofta och hårt av klimatrelaterade händelser. Det kan slå särskilt hårt mot hushåll och företag i redan utsatta regioner, som Sydeuropa och mindre ekonomier i östra och sydöstra Europa. Där kan det bli svårt att återhämta sig efter en katastrof, vilket ökar den ekonomiska och sociala sårbarheten.
Lösningar föreslås – men vem står för kostnaderna?
I rapporten beskrivs hur EU arbetar för att möta klimatrelaterade risker genom både ekonomisk och miljömässig klimatanpassning. Arbetet sker bland annat genom samarbeten mellan myndigheter, försäkringssektorn och andra aktörer.
Exempelvis finns plattformen Climate-ADAPT, som drivs av EEA och erbjuder stöd till medlemsländer i form av verktyg, exempel och lösningar. Dessa kan vara ekonomiska – som subventionerade försäkringar och offentlig-privata samarbeten – men också strategiska, till exempel bättre planering av markanvändning och klimatanpassad infrastruktur. Målet är att stärka samhällets motståndskraft mot klimatrelaterade skador.
Därmed finns förslag på lösningar, men en underliggande och genomgående fråga i rapporten är vem som bär kostnaderna för konsekvenserna av ett förändrat klimat. I rapporten ställs inte frågan rakt ut, men präglar analyserna i rapporten: försäkringsgapet, återhämtningsförmågan och behovet av nya lösningar. Att den ekonomiska ansvarsfrågan blir allt viktigare i takt med att extremväder ökar är tydligt. Det är även tydligt att det är en central utmaning för klimatpolitiken som alltför sällan diskuteras. Kanske kan den här rapporten bli ett relevant underlag för en mer seriös debatt om hur klimatrelaterade utmaningar ska hanteras?
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
