Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Mängden koldioxid, metan och lustgas är högre än under de senaste 800 000 åren. Utsläppen, tillsammans med annan mänsklig påverkan, är extremt sannolikt den största orsaken till den globala uppvärmningen sedan mitten av 1900-talet. Fortsatta utsläpp kommer att fortsätta uppvärmningen och effekterna på klimatsystemet. Det kommer även att öka sannolikheten för allvarliga, stora och oåterkalleliga konsekvenser för människor och natur. 
    FN:s klimatpanel IPCC har alltså kommit med en ny rapport om klimatförändringarna. Det är en sammanfattning av de tre rapporterna som handlade om klimatförändringarna, konsekvenserna för människor och natur och vad vi kan göra för att minska utsläppen.
    Rapporterna är skrivna av 1800 experter, granskade av 2000 experter och bygger på 30 000 vetenskapliga artiklar.
    Detta är en fördjupad rapport om orsaken och effekterna av klimatförändringarna. För den som vill läsa vår fördjupade sammanfattning om vad IPCC skriver om lösningarna på klimatproblemet så hittar ni den här.  En fördjupad sammanfattning om vad IPCC skriver om lösningarna hittar du här. Vi har även skrivit en mer kortfattad sammanfattning ”6 saker du behöver veta om FN:s klimatrapport”  av hela IPCC:s rapporten.

    DEL 1. Observerade förändringar och dess orsaker

    Den mänskliga påverkan på klimatet är säker. De nuvarande klimatförändringar har en stor påverkan på människor och naturen.

    Förändringar i klimatet

    Atmosfären och haven har värmts upp, mängden snö och is har minskat och havsytan har stigit.

    • De tre senaste decennierna har varit successivt varmare än något annat decennium sedan 1850. Perioden 1983-2012 var sannolikt den varmaste 30-årsperioden på det norra halvklotet sedan 1400-talet. (medelhög säkerhet)
    • Den globala genomsnittliga kombinerade land och havstemperaturen har stigit med 0,85 grader mellan 1880-2012.
    • Naturliga variationer gör att klimatets förändring på kortare tid inte alltid följer en längre . Ett exempel på det är att mellan 1998-2012 ökade den globala temperaturen med 0,05 grader per decennium, i jämförelse med hela perioden 1951-2012 då temperaturen ökade med i genomsnitt 0,12 grader per decennium.
    • Haven har tagit emot mer än 90 procent av den ökade värmeenergin mellan 1971-2010 (hög säkerhet), medan Atmosfären endast har tagit emot 1 procent av den ökade värmeenergin. Uppvärmningen av haven är störst närmast ytan.
    • Försurningen av haven, på grund av ökad mängd koldioxid, har ökat med 26 procent sedan industrialismens början.
    • Grönland och Antarktis landis har minskat mellan 1992-2011 (hög säkerhet), sannolikt har förlusten av is ökat mellan 2002-2011. Glaciärer har fortsatt att minska över nästan hela världen (hög säkerhet). Snötäcket på norra halvklotet har minskat (hög säkerhet). Det är hög säkerhet att temperaturen i permafrost-områden har ökat i de flesta regioner sedan 1980-talet.
    • Den arktiska havsisen har minskat mellan 1979-2012, med en hastighet som med mycket stor sannolikhet är mellan 3,5-4,1 procent per decennium. Det är mycket sannolikt att antarktiska havsisen har ökat mellan 1,2-1,8 procent mellan 1979-2012.
    • Havsytan har stigit med 19 cm mellan 1901-2010 och hastigheten på  ökningen har sedan mitten av 1800-talet varit större än under de två senaste millennierna.

    Orsaker till klimatförändringarna

    De mänskliga utsläppen av växthusgaser har ökat sedan industrialismen, till stor del på grund av tillväxten i ekonomi och befolkning, och är nu högre än någonsin. Mängden koldioxid, metan och lustgas är högre än under de senaste 800 000 åren. Dessa utsläpp, tillsammans med annan mänsklig påverkan, är extremt sannolikt den största orsaken till den globala uppvärmningen sedan mitten av 1900-talet.

    • Mellan 1750-2011 har de sammanlagda mänskliga utsläppen av koldioxid  varit cirka 2040 gigaton. Cirka 40 procent av dessa utsläpp har stannat i atmosfären, den övriga koldioxiden har blivit lagrad på land och i hav. Havet har tagit emot cirka 30 procent av de mänskliga koldioxidutsläppen.
    • Ungefär hälften av de totala mänskliga koldioxidutsläppen har skett de senaste 40 åren (hög säkerhet)
    • De totala mänskliga utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka mellan 1970-2010, den största ökningen har skett mellan 2000-2010 trots fler åtgärder för att minska utsläppen.
    • Den globala ekonomiska tillväxten har tillsammans med befolkningstillväxten varit de största anledningarna till koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen.
    • Bevisen för mänsklig påverkan på klimatet har ökat sedan IPCC-rapporten 2007. Det är extremt sannolikt att mer än hälften  av temperaturökningen mellan 1951-2010 är på grund av människans utsläpp av växthusgaser och annan mänsklig påverkan.
    • Mänsklig påverkan är sannolikt en betydande orsak till temperaturökningen sedan mitten av 1900-talet på alla kontinenter utom Antarktis.
    • Mänsklig påverkan har sannolikt påverkat den globala vattencykeln , bidragit till att glaciärernas minskning, den ökade smältningen av Grönland sedan och mycket sannolikt bidragit till minskningen av den Arktiska havsisen.
    • Mänsklig påverkan har mycket sannolikt varit en stor orsak till den höjda havsytan och uppvärmningen av haven.

    Konsekvenser av klimatförändringarna

    De senaste decennierna har förändringar i klimatet påverkat människor och natur över hela världen. Konsekvenserna av klimatförändringen, oavsett dess orsak, visar att mänskliga och naturliga system är känsliga för klimatförändringar.

    • Många arter har förändrat sitt antal och utbredningsområde som svar på de pågående klimatförändringarna.
    • Negativ påverkan från klimatförändringarna på skördar har varit vanligare än en positiv påverkan.
    • Människans försurning av haven har påverkat en del havslevande arter.

    Extrema väderhändelser
    Extrema väder och klimathändelser har förändrats sedan 1950. Mänsklig påverkan ligger bakom minskning av extremt kalla temperaturer, ökning av extremt varma temperaturen, ökning av extremt hög havsnivå och en ökning av stark nederbörd i flera regioner.

    • Det är väldigt sannolikt att antalet kalla dagar och nätter har minskat och att antalet varma dagar och nätter har ökat globalt. Det är sannolikt att det blivit fler värmeböljor i Europa, Asien och Australien.
    • Det är väldigt sannolikt att mänsklig påverkan har ökat antalet varma dagar. Det är sannolikt att mänsklig påverkan har fördubblat antalet värmeböljor på en del ställen.
    • Det är medelsäkert att klimatförändringarna har ökat antalet dödsfall på grund av värme och minskat antalet dödsfall på grund av kyla i en del regioner.
    • Klimatrelaterade extremhändelser som värmeböljor, torka, översvämningar, cykloner och bränder visar på sårbarhet hos en del ekosystem och många mänskliga samhällen.

    Del 2. Framtida klimatförändringar, risker och konsekvenser

    Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att skapa fortsatt uppvärmning och långvariga effekter på klimatsystemet. Det kommer även att öka sannolikheten för allvarliga, stora och oåterkalleliga konsekvenser för människor och natur. 

    Orsaker till framtida klimatförändringar

    • Mänskliga utsläpp av växthusgaser påverkas till största del av befolkningsstorleken, ekonomisk aktivitet, livsstil, energianvändning, markanvändning, teknik och klimatpolitik. Utifrån dessa faktorer har IPCC tagit fram  fyra olika scenarier för utsläppen under detta århundrade. Scenarierna sträcker sig från att utsläppen kommer att minska ordentligt till att utsläppen av växthusgaser kommer att vara väldigt höga
    • Om sannolikheten ska vara mer än 66 procent att den globala uppvärmningen  blir mindre än två grader så måste de sammanlagda mänskliga utsläppen av koldioxid sedan 1870 vara under 2900 gigaton. Cirka 1900 gigaton har släppts ut fram till 2011.

     Framtida klimatförändringar
    Temperaturen kommer att stiga under detta århundrade. Det är väldigt sannolikt att värmeböljor kommer att ske oftare och vara under en längre tid. Det är väldigt sannolikt att extrema nederbördshändelser kommer att ske oftare i många regioner  och vara ännu intensivare. Haven kommer att fortsätta värmas och försuras, havsytan kommer att fortsätta stiga.

    • Temperaturen beräknas öka med 0,3-0,7 grader för perioden 2016-2035 jämfört med perioden 1986-2005. Detta förutsätter att det inte blir några stora vulkanutbrott eller förändringar i naturliga utsläpp.
    • Temperaturen kommer att ha ökat med mer än 1,5 grader, i jämförelse med perioden 1850-1900, vid slutet av detta århundrade enligt tre av fyra utsläppsscenarier ( hög säkerhet). Uppvärmningen kommer att ha ökat med mer än två grader enligt två av de fyra utsläppscenarierna ( hög säkerhet).
    • Temperaturökningen i slutet av detta århundrade, i jämförelse med perioden 1986-2005, är sannolikt mellan 0,3-4,8 grader. Den stora skillnaden beror på osäkerheten kring vilket utsläppsscenario som kommer att förverkligas.
    • Uppvärmningen i Arktis kommer att vara snabbare än den globala uppvärmningen.
    • Det är i praktiken säker att det kommer att vara fler extremt varma temperaturer och färre extremt kalla temperaturer. Det är väldigt sannolikt att det kommer att bli fler och intensivare värmeböljor. Enstaka extremt kalla vintrar kommer att fortsätta inträffa.
    • Extrem nederbörd kommer att med mycket stor sannolikhet att bli vanligare i tropiska områden och andra regioner.
    • Haven kommer att försuras ännu mer fram till år 2100 enligt alla utsläppsscenarier. Den ökande havsförsurningen bedöms bli mellan 15-109 procent år 2100. Hur mycket haven kommer att försuras beror på hur mycket vi kommer att fortsätta släppa ut.
    • Enligt det högsta utsläppsscenarier är det sannolikt att Arktis att blir is-fritt innan 2050.
    • Det är i praktiken säkert att permafrosten på det norra halvklotet kommer att minska när temperaturerna ökat. Minskningen kan bli mellan 37-81 procent beroende på hur mycket växthusgaser vi släpper ut.
    • Världens glaciärer, undantaget Antarktis och Grönland, bedöms minska mellan 15 till 85 procent beroende på hur mycket växthusgaser vi kommer att släppa ut.
    • Havsytan kommer att stiga under detta århundrade. Havsytan bedöms under perioden 20810-2100 vara 26 till 86 centimeter högre än havsytans nivå mellan 1986-2005. Havsytan beräknas inte stiga lika mycket överallt, men det är mycket sannolikt att havsytan kommer att stiga i mer än 95 procent av världens hav.

    Framtida risker och konsekvenser av klimatförändringarna
    Klimatförändringarna kommer att förstärka risker som redan finns och skapa nya risker för människan och naturen. Riskerna kommer att vara större för redan utsatta människor och samhällen.

    • Ökad uppvärmning och havsförsurning ökar risken för allvarliga, oåterkalleliga och skadliga konsekvenser
    • Det är osäkert vart gränsen går för att klimatförändringarna ska bli abrupta och oåterkalleliga, men risken med att passera en sådan klimattröskel där förändringarna blir abrupta och oåterkalleliga ökar med stigande temperatur (medelsäkerhet)
    • Många arter riskerar utrotning under och efter detta århundrade på grund av klimatförändringarna.
    • Många växter kan inte flytta på sig lika snabbt som klimatet förändras nu och bedöms förändras i framtiden.
    • Klimatförändringar som har varit långsammare än den som pågår nu har under de senaste miljoner åren inneburit att många arter utrotats.
    • Djur och växter i havet kommer att utsättas för lägre syrenivåer och kraftig havsförsurning ( hög säkerhet)
    •  Korallrev och polarområden är mycket sårbara.
    • Att den biologiska mångfalden i havet minskar riskerar att vid mitten av detta århundrade minska fisket i utsatta regioner.
    • Skörden av vete, majs och ris i varmare områden bedöms, utan klimatanpassning, minska om den lokala temperaturen ökar med 2 grader eller mer jämfört med sent 1900-tal.
    • Om temperaturen stiger med 4 grader eller mer jämfört sent 1900-tal så bedöms klimatförändringarna att tillsammans med en ökad efterfrågan på mat skapa stora risker för den globala livsmedelsförsörjningen ( hög säkerhet)
    • Klimatförändringarna bedöms minska söttvattentillgången i torra och varma områden ( starka bevis)
    • Klimatförändringarna förväntas öka ohälsan särskilt i utvecklings-länder med låga inkomster.
    • I stadsområden så bedöms klimatförändringarna att öka risken för människor, saker, ekonomin och ekosystem att påverkas av ökad värme, stormar, extrem nederbörd, översvämningar, jordskred, luftföroreningar, torka, vattenbrist och havshöjning ( mycket hög säkerhet). Risken är större för dom som redan lever i utsatta områden.
    • På landsbygden så förväntas klimatförändringarna få en stor påverkan på tillgången till mat och vatten och inkomster från jordbruket ( hög säkerhet)
    • Påverkan på ekonomin är svår att bedöma. Klimatförändringarna bedöms minska den ekonomiska tillväxten och göra fattigdomsbekämpning svårare (medelsäkerhet)
    • Klimatförändringarna bedöms leda till att fler människor flyttar (medelsäkerhet). Klimatförändringarna kan indirekt öka risken för våldsamma konflikter (medelsäkerhet)

    Oåterkalleliga och abrupta klimatförändringar
    Många effekter av klimatförändringarna kommer att fortsätta i århundraden även om de mänskliga utsläppen av växthusgaser stoppas. Risken för abrupta och oåterkalleliga klimatförändringar ökar när den globala uppvärmningen ökar.

    • Uppvärmningen kommer att fortsätta efter år 2100 i tre av IPCC:s fyra scenarier. Temperaturen kommer att fortsätta vara förhöjd under många århundraden efter att de mänskliga utsläppen slutat.
    • En stor del av de mänskliga växthusgasutsläppen är oåterkalleliga för de kommande hundratals-tusen åren, om inte mycket koldioxid tas tillbaka från atmosfären.
    • Det finns en hög säkerhet i att havsförsurningen kommer att öka under århundraden om koldioxidutsläppen fortsätter, vilket kommer att påverka ekosystemen i havet starkt.
    • Det är i praktiken säkert att havsytan kommer att fortsätta stiga för århundraden framöver, hur mycket beror på hur mycket vi kommer att släppa ut.
    • Gränsen för när Grönlands is förloras är större än 1 grads uppvärmning (låg säkerhet) men mindre än 4 graders uppvärmning (medelsäkerhet) jämfört med innan industrialismen. En förlust av Grönlands is skulle innebära att havsytan höjs med 7 meter eller mer inom ett millennium eller mer.
    • Abrupta och oåterkalleliga förluster av is från Antarktis landis är möjliga, men svåra att bedöma.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.