Forskare: All kalhuggning måste stoppas

Skogen kan bli Sveriges lösning på klimatkrisen, men då måste all kalhuggning stoppas. Det menar forskare i ljuset av de stora mängder koldioxid som frigörs av kalavverkning.

– Det tar uppemot 20-40 år innan nya träd vuxit tillräckligt för att kompensera för utsläppen som avverkningen orsakat. Den tiden har vi inte, säger naturgeografen Anders Lindroth som arbetar med att mäta koldioxidhalter vid kalhyggen till SVT.

Även om nya träd återplanteras frigörs alltså stora mängder koldioxid under många år efter avverkningen. Varje år släpper skogsindustrin ut omkring 80 miljoner ton koldioxid, vilket är mer koldioxid än all annan industri och trafik i Sverige gör tillsammans. Utsläppen syns inte i den svenska officiella statistiken, då skogsindustrin har ett undantag som gör att utsläppen inte räknas. Det beror på att skogen också minskar koldioxiden i luften med ungefär 120 miljoner ton per år.

– Men skogen har en enorm potential att bidra mycket mer till klimatet, säger Stig Olof Holm, skogsforskare vid Umeå universitet till SVT. Men då måste vi lägga om dagens skogsbruk helt och sluta kalhugga och låta träden växa, säger han.

Industrin har dock en annan bild. Rolf Björheden, forskare på skogsbrukets institut Skogforsk, menar att det inte är skogsindustrins utsläpp som är problemet, utan att de snarare gör en stor klimatinsats genom att tillverka produkter som ersätter fossilt.

– Skogen kan inte vara vårt alibi för att fortsätta med andra utsläpp, säger han till SVT.