Gruvbolag stämmer Colombianska staten

Efter att ha sagt nej till stora gruvprojekt krävs landet på enorma skadeståndssummor.

Stämningarna möjliggörs av så kallade Investor-State-Dispute-Settlements, ISDS, som finns med som klausul i olika frihandelsavtal. Klausulen innebär att företag kan stämma stater om de anser att landets lagstiftning omöjliggör vinster för företaget.

Colombia befinner sig just nu i två sådana tvister. Colombia har länge bedrivit en gruvvänlig politik, och internationella företag fick rättigheter att öppna gruvor utan särskild hänsyn till verken miljö eller mänskliga rättigheter. Landets utvecklingsstrategi ritades om 2015, och reglerna för gruvetableringar skärptes.

Det kanadensiska företaget Grey Star var ett av de företag som fick tillstånden indragna på grund av de miljömässiga och sociala riskerna med att bryta guld i ett planerat dagbrott i den ekologiskt känsliga regionen Santurbán i norra Colombia.

Företaget var dock fast beslutet att utvinna guld. De bytte namn till Eco Oro Mineral Corp, och istället för dagbrott skulle mineralen brytas i en underjordsgruva. Genom ett kryphål i lagen behöll de sin koncession, alltså sitt gruvtillstånd, i området.

I februari i år tätades kryphålet som möjliggjorde exploatering i skyddade områden. Ledd av senatorn Alberto Castilla fick en koalition av miljöorganisationer och människorättsgrupper rätt i konstitutionsdomstolen, och alla företag förlorade sina licenser att bryta mineral och utvinna olja i skyddad natur. Eco Oro Mineral Corp blev därmed av med sitt tillstånd, och förbereder nu en stämning av den colombianska staten.

Genom domen förlorade även det amerikanska företaget Tobie Mining rätten att bryta mineral i det som numera utgör nationalparken Yaigojé-Apaporis. Tobie Mining stämmer nu colombianska staten på sexton miljarder dollar.

De andinska ekosystemen som lagen främst syftar till att skydda kallas paramos, och utgörs av högt belägna våtmarker. Dessa områden är mycket viktiga för vattensäkerheten i de nordliga andinska länderna.