Regeringens utredare nationalekonomen John Hassler vill kraftigt stöpa om de svenska klimatmålen och synka den nationella politiken med EU:s regler. Det avslöjar tidningen Altinget som tagit del av utredningen.
Hassler skulle enligt tidigare besked presentera sina förslag under tisdag middag. Men efter det tragiska terrordådet i Bryssel med två svenska dödsoffer senarelades pressträffen ett dygn. Altinget kunde dock presentera huvuddragen i förväg.
Enligt tidningen innehåller utredningen 46 detaljerade förslag om hur regeringen ska utforma sin klimatpolitiska handlingsplan.
Riksdagens klimatlag utgör själva grunden för den klimatpolitiska handlingsplanen, vars uppgift är att lägga fram detaljförslag om hur riksdagens klimatmål ska kunna nås. Men om de mål riksdagen med bred majoritet slagit fast nu i väsentliga delar slopas kan man dock ställa frågan om vilken innebörd handlingsplanen får.
Häri ligger en stor del av den kritik som inte minst näringslivet riktar mot ett slopande av de nationella klimatmålen. Företagarna kan konstatera att ännu en bred politisk uppgörelse som skulle vara långsiktig går om intet, skriver DN:s Peter Alestig i en kommentar under tisdagen.
Svårt att behålla ambitionsnivån och klara EU-kraven
Huvudförslaget är att riksdagens stora miljömålsberedning – där alla åtta partier ingår – lägger om de svenska klimatmålen så att de ”baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk”.
Det transportpolitiska målet till 2030 om att minska vägtrafikens koldioxidutsläpp med 70 procent jämfört med 2010 föreslås bli skrotat. Etappmålen för 2030 år ska istället synkas med EU:s så kallade ESR-system, där utsläppen inom jordbruk, transporter, fastigheter med mera ligger. ”Utan att den övergripande ambitionsnivån sänks” heter det i utredningen – vilket dock blir svårt.,
Regeringens beslut att sänka både drivmedelsskatten och dra ned reduktionsplikten till EU:s absoluta miniminivå har gjort att det sannolikt blir praktiskt omöjligt att klara de sammanlagda EU-kraven. Något som Hassler förefaller att ta höjd för, då utredningen flaggar för att reduktionsplikten kan behöva höjas inom några år. En annan metod att klara EU:s beting blir att köpa utsläppsrätter enligt ETS-systemet, och alltså få rätt att släppa ut fossil koldioxid istället för att åtgärda utsläppen.
Även om EU:s mål till äventyrs skulle kunna nås till 2030 kommer regeringens sänkta klimatambitioner bygga upp ett ackumulerat utsläpp av växthusgaser från i år och framåt. Enligt tidigare artikel i Altinget kan denna ”extra” utsläppsvolym komma att bli så stor som närmare 50 miljoner ton, med uträkningen gjord av Naturvårdsverket.
Mer koldioxid kvar i atmosfären med uppskjutna åtgärder
Nedanstående grafik, presenterad av Sustainability by numbers, illustrerar tydligt hur viktigt det är med omedelbara utsläppsminskande åtgärder, istället för att skjuta upp dem. Varje extra ton växthusgaser som blir kvar längre i atmosfären är värmedrivande och minskar effekten av målet år 2050 – då enligt Parisavtalet det så kallade nettonoll-läget ska inträffa.
Tankarna på att slopa de nationella klimatmålen har i debatten redan kritiserats kraftigt från såväl näringsliv som olika organisationer och myndigheter. Nu kommer ny kritik, även den i Altinget, i ett debattinlägg från LRF:s förbundsordförande Palle Borgström. Han har farhågor att transportsektorns skrotade beting till 2030 istället hälls över på andra samhällssektorer – och inte minst då jordbruket:
Vi kan inte acceptera att Sveriges jord och skogsbruk tvingas ta ansvar när transportsektorn nu misslyckas med att nå sina utsläppskrav, samtidigt som jordbruket har en skyldighet att minska de egna. Ytterligare krav kommer i sådant fall att utgöra ett hot mot vår livsmedelsberedskap, skriver Borgström.
Klimatminister Romina Pourmokthari (L) avböjde intervju med Altinget, men tillbakavisar Altingets uppgift om att ”samtliga nationella klimatmål ska slopas och att inget av de befintliga målen ska vara kvar i sin nuvarande form. Dessa uppgifter stämmer inte överens med det som utredaren föreslår” säger Anna Simon-Karlsson, politiskt sakkunnig hos klimat- och miljöministern till nyhetsbyrån Omni.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
