Transporterna är en av de viktigaste nycklarna för att klara klimatmålen. Staten behöver förändra planeringen av infrastrukturen så att bil- och lastbilstransporter minskar, bland annat genom att stoppa motorvägsprojekt. Det slår regeringens Klimaträttsutredning nu fast.
Utredningen har letts av västsvenska landshövdingen Anders Danielsson, som haft ett svårt uppdrag. Utredningstiden har förlängts flera månader och först i veckan lades betänkandet fram.
Utredningen föreslår ett rejält omtag i arbetssättet för statens jämte försvaret största myndighet Trafikverket, med cirka 65 miljarder kronor i årsomsättning. Myndigheten utgår i sin planering från traditionella trafikprognoser, som alltid pekar uppåt mot ständigt ökad trafikvolym.
Detta har lett till att Trafikverket också prioriterat byggandet av allt fler och större trafikleder för att svälja den ökade biltrafiken, trots stadigt växande kritik från inte bara miljöorganisationerna, utan även från statliga länsmyndigheter och Naturvårdsverket.
Det hjälper inte att konvertera bilparken till eldrift för att nå klimatmålen. Själva grundproblemet måste åtgärdas också, konstaterar utredningen.
Något av droppen som fick bägaren att rinna över och visa på det omöjliga läget var satsningen på tvärförbindelsen Södertörn, en motorväg söder om Stockholm. Den gick stick i stäv mot alla klimatmål, inklusive Trafikverkets egna. Tjänstemän på Naturvårdsverket försökte rent av få den rödgröna regeringen att stoppa vägen, men fick inte ministrarnas gehör.
Klimaträttsutredningen anger nu som en lösning på dilemmat att Trafikverket får i uppdrag att planera för ökad så kallad ”transporteffektivitet” och minskat transportarbete för person- och lastbilar. Gång- och cykeltrafik i städerna ska prioriteras och stöttas av staten.
Redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet ska också kunna stoppas, till exempel motorvägar. Hamnar och flygplatser, som prövas inom miljöbalken, ska kunna få villkor om transporteffektivitet inskrivna, lyder ett annat förslag.
Klimatminister Annika Strandhäll (S), som deltog i presentationen av utredningen, har inte visat korten ännu och vill inte ange vilka förslag i betänkandet som hon stöder.
Genom utredningens förslag kommer färre vägprojekt bli samhällsekonomiskt lönsamma och pengar kan frigöras till att i stället planera och investera för ett transporteffektivare samhälle. Där har fler möjlighet att gå, cykla och åka kollektivt och få mer gods på järnväg, säger utredningens sekreterare Anders Roth i Svenska Miljöinstitutets pressmeddelande.
Utredningen föreslår även lättnader i miljöprövningen av nya elledningar. Kraftigt ökad elektrifiering av samhället, såväl inom transport- som industrisektorn bedöms vara en annan av grundbultarna för att nå upp till förpliktelserna i klimatlagen. Det så kallade klimatpolitiska ramverket anger att Sveriges fossila koldioxidutsläpp ska vara nere i nettonoll år 2045, om endast 23 år.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
