Kritiska brytpunkter – men möjligheter till förändring

Ny rapport visar att flera klimat- och natursystem redan är nära oåterkalleliga förändringar, men att positiva vändpunkter kan skynda på lösningar.

Enligt Global Tipping Points Report 2025 från Global Systems Institute vid University of Exeter, framtagen i samarbete med ett internationellt forskarnätverk med över 160 forskare från 87 institutioner, har världen redan gått in i en ny fas: den globala uppvärmningen ligger runt 1,4 °C och kommer snart att överstiga 1,5 °C. Det betyder att flera av jordens stora klimatsystem närmar sig så kallade ”tipping points” – brytpunkter där förändringar kan bli självförstärkande och svåra att stoppa.

Forskningen pekar på att korallreven redan passerat sin värmegräns, att polarisen smälter snabbare än väntat, och att både Amazonas regnskog och Atlanten cirkulationssystem (AMOC) riskerar allvarliga förändringar vid temperaturer under 2°C.

Rapportens viktigaste slutsatser

Forskarna betonar att jordens klimatsystem hänger ihop. När ett system passerar sin brytpunkt kan det påverka andra och skapa en kedjereaktion av klimat- och naturförändringar. För att undvika detta behöver utsläppen av växthusgaser halveras till 2030 och världen nå nettonoll senast 2050. Enligt rapporten är den snabba utfasningen av fossila bränslen den viktigaste åtgärden, och den måste omfatta alla delar av samhället, inte bara energisektorn.

Varje tiondels grad spelar roll. Därför är det avgörande att begränsa både hur mycket och hur länge temperaturen ligger över 1,5°C. För att minska risken för att vi passerar denna gräns behöver också kortlivade klimatföroreningar som metan och sot minska snabbt, eftersom de påverkar temperaturen på kort sikt. Åtgärder bör syfta till att undvika brytpunkter helt, eller åtminstone fördröja och bromsa utvecklingen för att ge mer tid till anpassning. Eftersom dessa processer är både komplexa och gränsöverskridande behövs nya sätt att styra och samarbeta, med fokus på rättvisa och skydd för de mest utsatta.

När ett klimatsystem faller, följer fler

De mest oroande slutsatserna handlar om så kallade kaskadeffekter – när ett system kollapsar kan andra följa efter. Det kan leda till oåterkalleliga förändringar i hav, skogar och klimat med stora följder för mat, vatten och människors trygghet. Ett särskilt allvarligt exempel är Atlanten cirkulationssystem (AMOC), som rapporten beskriver som en central “global medlare” i klimatsystemet och inblandad i nästan hälften av alla kända brytpunktskopplingar.

Om AMOC försvagas eller kollapsar kan det få stora regionala följder. Nordeuropa skulle drabbas hårdast, med en lokal nedkylning på mellan 3 och 8 grader, vilket skulle innebära ett grundläggande skifte till kallare klimat, längre och hårdare vintrar samt ökad risk för isbildning i hav som kan störa sjöfarten. Jordbruket skulle påverkas kraftigt genom kortare växtsäsonger och minskad produktion – i Storbritannien beräknas den odlingsbara marken kunna minska med upp till 32 procent, och även Skandinavien riskerar omfattande missväxt. I norra Sverige kan dessutom tining av permafrost leda till markinstabilitet som hotar vägar, järnvägar och annan kritisk infrastruktur.

På global nivå skulle en AMOC-försvagning kunna störa de stora monsunsystemen i Västafrika, Indien och Östasien, med allvarliga följder för matförsörjningen för miljarder människor. På grund av riskens omfattning uppmanar forskare nu Nordiska ministerrådet att snarast initiera regionala riskanalyser av AMOC-hotet.

Rapporten varnar också för att ekonomiska följder ofta underskattas. En svagare AMOC minskar havens förmåga att ta upp koldioxid och kan bidra till skador på flera biljoner dollar. Dessutom hotas mänskliga rättigheter när klimatets stabilitet rubbas, och regioner som Nordeuropa och Kanada kan visa sig mer sårbara än man tidigare trott.

Positiva tipping points kan vända utvecklingen

Trots de allvarliga riskerna visar rapporten att flera ”positiva tipping points” – på svenska positiva vändpunkter – redan har börjat. Det handlar om förändringar som, när de väl tar fart, självförstärker sig och sprider sig till andra områden. Ett tydligt exempel är solenergi: den globala solkraften fördubblas ungefär vart tredje år, och varje fördubbling sänker priset på solpaneler med runt 25 procent. Samtidigt blir batterier billigare och effektivare, vilket gör det lättare att lagra el och öka andelen förnybar energi.

Denna utveckling driver också fram positiva vändpunkter inom industrin. Övergången till grönt stål (framställt med vätgas i stället för kol) och grön ammoniak (producerad med förnybar energi) kan tillsammans minska nära 10 procent av världens utsläpp. Inom jordbruket växer intresset för hållbara metoder och mer växtbaserad kost, som minskar utsläppen från djurhållning.

Rapporten framhåller att tydliga politiska beslut – som förbud mot nya fossildrivna bilar – ofta fungerar som startpunkter för sådana positiva tipping points. När lösningarna dessutom leder till lägre kostnader, renare luft och bättre hälsa, sprider sig förändringen ännu snabbare. Forskarnas slutsats är att hopp och handlingskraft i sig kan bli en positiv tipping point – en kraft som sätter fart på omställningen.

Vägen framåt: tolv budskap

Rapporten avslutas med en tydlig slutsats: världen står inför stora risker, men också stora möjligheter. Med målmedveten politik, snabb teknikomställning och starkt civilsamhälle kan utvecklingen vända.

Forskarna sammanfattar vägen framåt i tolv huvudbudskap:

1. Ny verklighet: Flera klimatsystem passerar redan kritiska gränser.
2. Ökad risk: Varje tiondels grad ökar risken för fler brytpunkter.
3. Förebygg: Halvera utsläppen till 2030 och nå nettonoll till 2050.
4. Agera nu: Vänta inte på bevis – agera innan brytpunkterna passeras.
5. Skydda lokalt: Minska avskogning, överfiske och andra stressfaktorer.
6. Snabb förändring: Solkraft, elbilar och ny teknik sprids rekordfort.
7. Fasa ut fossilt: Inför mandat och styrmedel som ersätter fossila bränslen med ren energi.
8. Stärk finansen: Gör grön teknik billigare, särskilt i det globala syd.
9. Rättvisa: Låt omställningen också minska fattigdom och ojämlikhet.
10. Ställ om maten: Hållbar produktion och konsumtion skyddar naturen.
11. Återställ naturen: Skydda ekosystem och urfolks rättigheter.
12. Skapa kedjereaktion: Samarbeta mellan samhälle och politik för positiva tipping points.