Lågvatten i Europas floder påverkar både transporter, natur och elproduktion

Sommarens torka i Europa har haft svåra följder på land i form av bland annat skogsbränder och sämre skördar. Men torkan har också påverkat vattendragen. Mindre vatten i floderna har inneburit problem både för båttransporter, för vattenkraftverk som fått mindre genomströmning och för kärnkraftverk som fått brist på kylvatten. 

I Rumänien har Donau haft lägre vattenstånd än på de senaste 30 åren. Färjetransporter har fått ställas in, och fartyg med spannmål har inte kunnat ta sig fram. Nyligen fick också nära 200 passagerare evakueras från ett kryssningsfartyg som strandade på en sandbank i floden. 

Rhen, Europas viktigaste vattentransportled, har haft samma problem. I Kaub i mellersta Tyskland, där floden är som grundast, har Rhen haft så lågt vattenstånd som 40 cm. De pråmar som gått på den sträckan av floden har inte kunnat ta mer än en femtedel så mycket last som normalt, skriver tidningen The Guardian.

Fisken skadas av värme och syrebrist

Djurlivet i floderna har också skadats av de senaste årens lågvatten. Föroreningar blir mindre utspädda, samtidigt som syrehalterna går ner och temperaturen går upp, vilket påverkat både harr, atlantlax och foreller. I Donau, där det förekommit fiske ända sedan 300-talet före Kristus, håller yrkesfisket på att upphöra.

Att ta vatten från floderna har också blivit svårare. I Italien måste 24 kommuner i Podalen få vatten via tankbilar, och många fler hotas av brist på både dricksvatten och vatten för att bevattna jordbruksgrödor, skriver nätsajten Inside Climate News.

Stora delar av Centraleuropa har lidit av torka så länge som sju månader, enligt EUs Global Drought Observatory. Och EU Joint Research Centre talar om ”en allvarlig och utdragen brist på nederbörd” inte bara i Centraleuropa utan också Balkan, Östeuropa, sydvästra Storbritannien och delar av sydöstra Italien. Även resten av augusti och september tros bli torrare än vanligt.

”Hundraårshändelser” blir vanliga

Årets torka är bara den senaste i en lång rad. År 2018 talades det om en ”Jahrhundertsommer” – en sommar som bara skulle inträffa en gång vart hundrade år – när Rhen hade lågvatten mer än fyra månader i sträck. Men nu kommer sådana ”hundraårshändelser” så tätt att detta ord inte längre kan användas, utan har ersatts av ”rekordlågt vattenstånd” och liknande uttryck.

Problemet är att detta språkbruk fortfarande antyder att de heta somrarna är ovanliga, och att situationen kan gå över. Men vi borde inte längre anta att Europas stora floder kan återgå till vad de en gång varit, oavsett vad vi gör med det klimat som förser dem med vatten”, kommenterar The Guardian.

I flera hamnar längs Donau och Rhen, där jordbruksprodukter och andra varor brukat lastas in, har flodtransporterna tvingats upphöra. Enligt Cezar Gheorge på det rumänska jordbruksföretaget AgriColumn är det bara de hamnar i Donau som ligger närmast Svarta havet som fortfarande kan fungera. Volymen varor som transporteras på Rhen till och från Rotterdam har också sjunkit påtagligt, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Brist på kylvatten i kärnkraftverk

För flera kärnkraftverk har flodernas låga vattenstånd gett upprepade driftsstörningar. Det stora kärnkraftverket i Paks, som producerar nästan hälften av all el i Ungern, fick stänga tillfälligt på grund av brist på kylvatten. Samma problem gäller, enligt Reuters och Sydsvenska Dagbladet, flera kärnkraftverk både i Rumänien och Frankrike. I Rumänien har man tvingats spränga en del av en kanal för att kunna omdirigera vatten till kärnkraftverket Cernavoda.

Kärnkraftverk från 70- och 80-talen är inte anpassade till extremvärme, och driftsstoppen kan därför bli allt fler framöver när klimatet blir hetare.

När man byggde de här reaktorerna trodde man inte att temperaturerna skulle bli så här höga under sommarmånaderna, säger Chalmersprofessorn Christophe Demazière till Sydsvenska Dagbladet.

Vattenkraften har naturligt nog också påverkats av bristen på vatten. Elproduktionen i Serbiens största vattenkraftverk, Djerdap vid Donau, har under sommaren fallit till bara en femtedel. Och elproduktionen från vattenkraftverken i Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike var i juli bara 51, 48, 63 respektive 68 procent av den normala, enligt nyhetssajten Euronews.

Vi har helt enkelt förlorat en tredjedel av det vatten våra kraftverk i vanliga fall tar hand om, säger Michael Strugl från det österrikiska energiföretaget Verbund till Euronews.

Risken är att den minskade tillgången på vattenkraft gör att mer olja och gas används för elproduktion inom EU. Men samma klimatförändring som orsakar torka kan också ge ytterligare skjuts åt solenergin. 

Kombinera vind-, sol- och vattenkraft

Här finns en viss ljuspunkt i sammanhanget. Den energiinriktade tankesmedjan Ember ser stora möjligheter i ”hybridisering”, vilket innebär att kombinera vindkraft, solkraft och vattenkraft i en och samma anslutning till elnätet. Eftersom produktionen från dessa olika kraftslag varierar på olika sätt över dygnet kan deras el matas in på nätet vid olika tillfällen, så att nätets kapacitet blir maximalt utnyttjad. Det skulle minska behovet av utbyggnad av elnäten i flera europeiska länder, menar Ember.